Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Socioekonomiska skillnader vid barndiabetes ökar i Sverige

Publicerad: 22 september 2022, 05:57

Från vänster: Oskar Pekkari, Karin Åkesson och Johnny Ludvigsson, som tillsammans har analyserat data från nästan 20 000 barn och ungdomar i det Nationella diabetesregistret, NDR.

Foto: Johanna Wallén/Bildbyrån

Barn och ungdomar med typ 1-diabetes vars föräldrar har högre utbildning har bättre blodsockerkontroll än barn till föräldrar med lägre utbildning. Skillnaderna verkar dessutom bli större med tiden. Det visar en stor svensk registerstudie.


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 1Medicinska nyheterEASDLinköpings universitetToppnyheter

– Det här är kliniskt relevanta skillnader vi ser på gruppnivå, både på kort och lång sikt. Vi hoppas att resultaten kan sporra sjukvården att ytterligare hjälpa dem som kanske har sämre förutsättningar att utnyttja den allt mer avancerade egenvård som erbjuds barn med typ 1-diabetes. 

Det säger Karin Åkesson, biträdande professor i pediatrik vid Linköpings universitet och sisteförfattare till studien. 

Tillsammans med läkarstudenten Oskar Pekkari och seniorprofessorn Johnny Ludvigsson har hon analyserat data från nästan 20 000 barn och ungdomar i det Nationella diabetesregistret, NDR. 

Huvudfyndet i studien är att barnens nivå på långtidsblodsockret HbA1c är lägre ju längre utbildning föräldrarna har. Det gäller både pappornas och mammornas utbildning. 

På gruppnivå kunde skillnaden vara uppemot 7 till 8 mmol/mol mellan barn vars föräldrar har som mest grundskoleutbildning, jämfört med barn vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. 

– Den här är skillnader som vi vet spelar roll för risken för långtidskomplikationer men även för hur barnen mår i stunden, säger Karin Åkesson. 

Läs också: Andelen diabetiker med Charcotfot har ökat över tid

Enligt resultaten består skillnaderna genom barnens hela uppväxt fram till 18 år och de verkar även bli större under puberteten. 

– Det är välkänt att puberteten ofta ställer till det för blodsockerkontrollen hos barn med typ 1-diabetes. Men i vårt material påverkas blodsockerkontrollen under puberteten betydligt mindre hos barnen vars mammor och pappor är högutbildade. Detta indikerar att det inte är ”biologiskt tvunget” att barn ska försämra sin blodsockerkontroll i puberteten, säger Oskar Pekkari. 

Studien omfattar individer som registrerats i NDR under åren 2000 till 2020. Under denna period har skillnaden i blodsockerkontroll ökat över tid med 2 till 3 mmol, räknat på om barnet har en förälder med låg eller hög utbildning.

Karin Åkesson och hennes kolleger tror att detta kan ha att göra med att olika grupper har olika förmåga att ta till sig den alltmer avancerade och individualiserade egenvård som erbjuds barn med typ 1-diabetes. 

– Generellt sett har barn med typ 1-diabetes i Sverige en jämlik tillgång till bra sjukvård och blodsockerkontrollen är bra i ett internationellt perspektiv. I stort sett alla barn har numera tillgång till kontinuerlig glukosmätare som används för att styra insulinbehandlingen. Den moderna behandlingen ställer stora krav på familjen och på att diabetesteamen säkerställer att familjerna har tillräcklig kunskap för att utnyttja tekniken på bästa sätt, säger Karin Åkesson. 

Läs också: Hackade insulinpumpar visar framfötterna 

I studien undersökte forskarna också huruvida barnens blodsockerkontroll var kopplad till föräldrarnas inkomst, men det visade den sig inte vara. De såg dock en marginellt bättre blodsockerkontroll hos barn vars föräldrar var gifta, jämfört med om de var skilda eller singlar. 

– Detta tycker jag är ett positivt fynd. Det finns goda förutsättningar för en god blodsockerbalans i många olika familjekonstellationer, säger Karin Åkesson.

Forskarna går nu vidare med fördjupade analyser av materialet och ska bland annat undersöka möjliga så kallade interaktionseffekter av att bägge föräldrarna har hög eller låg utbildning. 

Läs all vår bevakning från EASD här

Läs abstract till studien: 

Oskar Pekkari med flera. Socioeconomic status and metabolic control in Swedish children with type 1 diabetes. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev