Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Sömnbrist påverkar fettceller

Publicerad: 16 oktober 2012, 13:45

Störd sömn gör fettceller insulinresistenta. En ny studie visar hur det går till, och sätter samtidigt fingret på sängens betydelse för kroppens energimetabolism.


Flera tidigare studier har visat på ett samband mellan sömnbrist och förhöjd risk att drabbas av exempelvis stroke med flera hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och fetma. Som alltid när det gäller observationsstudier har det varit oklart vad som är orsak och vad som är verkan bakom sambandet.

Men experimentella studier har pekat mot att sömnen spelar en viktig roll inte bara för hjärnan utan också för system i resten av kroppen. Försökspersoner som får sin nattsömn störd drabbas av nedsatt förmåga att sänka sitt blodsocker och ökad aptit genom ändrade nivåer av hunger- och mättnadshormonerna ghrelin och leptin.

Exakt vad som händer har varit oklart. En grupp forskare vid University of Chicago beslöt sig för att granska saken närmare. Sju friska och normalviktiga unga vuxna försökspersoner testades efter att antingen först ha sovit normalt, 8,5 timmar, i fyra nätter och sedan en kraftigt förkortad sömn, 4,5 timmar, i fyra nätter. Sedan, efter en återställningstid på en vecka, bytte försökspersonerna så att de som tidigare hade sovit kort tid fick sova normalt, och vice versa. På så vis fungerade varje person som sin egen kontroll.

Efter varje försöksomgång fick deltagarna lämna blodprov och celler från underhudsfettet för analys. Fettcellerna exponerades för insulin så att forskarna kunde mäta hormonets effekt på den så kallade fosforyleringen av signalmolekylen Akt i fettcellerna – eller med andra ord cellernas förmåga att svara på insulin. Om kroppen är okänslig för insulin har den nedsatt förmåga att sänka blodsockret.

Resultaten, som Josiane Broussard med kollegor redovisar i Annals of Internal Medicine, visar att störd nattsömn minskade fosforyleringen av Akt med 30 procent hos försökspersonerna.

Detta är, enligt forskarna själva, första gången som någon har lyckats visa effekterna av störd nattsömn ner på molekylär nivå.

Studien är liten och forskarna har inte kontrollerat resultaten för alla faktorer som skulle kunna påverka resultatet, som exempelvis deltagarnas vistelse i dagsljus. Den har också undersökt effekterna av en kort tid med kraftigt störd nattsömn snarare än det som kanske är ett vanligare problem i befolkningen: kroniska men lättare sömnrubbningar.

Framtida studier får utvisa om åtgärder för att förbättra nattsömnen – tillsammans med kost och motion – kan bromsa utvecklingen av metabola förändringar hos personer som ligger i riskzonen för att utveckla exempelvis diabetes, skriver forskarna i tidskriften.

Läs abstract:

Josiane Broussard med flera. Impaired Insulin Signalin in Human Adiposytes After Experimental Sleep Restriction. Annals of Internal Medicine 2012;157:549-557. DOI: 10.7326/0003-4819-157-8-201210160-00005

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev