Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

”Spännande studie, men den borde ha varit större”

Publicerad: 25 September 2020, 08:28

Blodsockermätning med hjälp av Freestyle Libre eller klassiskt stick i fingret har jämförts. Trots att studien inte statistiskt kunde säkerställa att kontinuerlig mätning var bättre, finns intressanta inslag, enligt svensk expert.


Ämnen i artikeln:

EASD

På onsdagen presenterades resultaten från fas 2-studien Liberates vid diabeteskongressen EASD. Deltagare som mätte sitt blodsocker kontinuerligt hade under ett dygn ett blodsocker inom målintervallet 3,9–10 mmol/liter bara 17 minuter längre än kontrollgruppen. Det uppfyllde inte det på förhand uppsatta statistiska målet.

– Eftersom det primära utfallet med tid utan glukos inom målområdet 4–10 mmol/liter efter tre månader inte är positivt får man vara lite försiktig i tolkningen av andra resultat från studien, säger Jarl Hellman, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

I multicenterstudien ingick 141 personer med typ 2-diabetes och som inom de senaste fem dagarna drabbats av en hjärtinfarkt. De lottades till antingen blodsockermätning genom stick i fingret, eller kontinuerlig mätning via Freestyle Libre under tre månader.

Av deltagarna behandlades 55 procent med insulin, och resten med tabletter (sulfonylurea). Under studiens första månad var det patienterna med insulin som hade bäst nytta av mätning med apparaten. Men när det kom till blodsockerfall, med blodsocker under 3,0 och 3,9 mmol/liter, minskade dessa mest för de tablettbehandlade vid kontinuerlig monitorering.

– Det överraskade mig att tablettgruppen hade så pass stor hypoglykemivinst, det är ju inte dem vi behandlar med kontinuerlig mätning i Sverige, säger Jarl Hellman.

NT-rådet, Sveriges Kommuner och Regioners expertråd, rekommenderar användning av Freestyle Libre bara för en avgränsad grupp med diabetes typ-2, där ett kriterium är att de ska stå på insulinbehandling.

Under studien skedde också få negativa hjärthändelser och dödsfall.

– Jag tycker sammanfattningsvis att studien var spännande, men den borde ha varit större. Då hade man kunnat få klarhet i vad som gällde vid primärutfallet och även se på skillnader vad gäller HbA1c och hjärtkärlhändelser. Det vore ju intressant att få veta om apparaten verkligen kan minska förekomsten av hjärtkärlhändelser hos typ 2-diabetiker, säger Jarl Hellman.

Önskan om en större studie delar han med Ramzi Ajjan vid University of Leeds som har lett studien. I diskussionen menade han att en större fas 3-studie kan bli aktuell om de fick finansiering.

Lotta Fredholm

Reporter

Lotta.fredholm@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

EASD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev