Diabetes
Stärkt stöd för konstgjord bukspottkörtel
Publicerad: 24 april 2018, 08:00
Metaanalysen innefattar fler än 1 000 patienter med typ 1-diabetes. Foto: Thinkstock
En konstgjord bukspottkörtel ser ut att vara säker och effektiv på kort sikt vid typ 1-diabetes, enligt en metaanalys i tidskriften BMJ. En svensk expert tror att tekniken snart finns på hemmaplan.
Det helautomatiserade pumpsystemet har sensorer som kontinuerligt mäter patientens blodglukosvärde och instruerar pumpen om vilka insulindoser som ska avges för att vidhålla en jämn och normal blodsockernivå. Dagens Medicin har tidigare rapporterat om tekniken som godkändes i USA 2016, men ännu inte finns i Europa.
Analysen visar att en konstgjord pankreas nästan ger patienten två och en halv timme extra tid per dygn där blodsockret ligger inom normala gränser. Detta jämfört med patienter som fick standardbehandling, exempelvis i form av en insulinpump.
Resultaten stärker bilden av att självstyrande pumpsystem är säkert och fungerar väl, menar Anders Frid som är docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Att deltagarna med den helautomatiska pumpen ligger kring normalvärdet under så mycket längre tid är av stort värde. Det minskar risken för både akuta och kroniska komplikationer, säger han.
Enligt resultaten var tiden med hypoglykemier, det vill säga en skadligt låg blodsockernivå, 20 minuter kortare per dygn bland patienter med det självstyrande pumpsystemet, jämfört med deltagare som fått standardterapi. Även tiden med hyperglykemier minskade med en konstgjord pankreas.
Men det finns svagheter med analysen, enligt en ledarkommentar som skrivits av bland andra en läkare och en professor från Storbritannien. De påpekar att flera av studierna hade få deltagare och kort uppföljningstid – i majoriteten av publikationer följdes deltagarna under sju dagar eller kortare. Även Anders Frid lyfter dessa delar som svagheter och efterlyser fler och större studier framöver.
– Jag har hört att uppemot 20 000 helautomatiska pumpsystem är i gång i USA i dagsläget. Så det finns ett bra forskningsunderlag, säger han.
När det gäller svensk sjukvård rekommenderade NT-rådet nyligen landstingen att avvakta med introduktion av helautomatiserade pumpsystem tills man har ett bättre kunskapsunderlag. Fast Anders Frid tror att tekniken snart kommer att finnas i Sverige.
– Frågan är inte om utan när. Jag är säker på att svensk sjukvård relativt snart har dessa självstyrande pumpar som kommer att revolutionera behandlingen vid typ 1-diabetes, säger han.
Metaanalysen bygger på 40 randomiserade studier som innefattar fler än 1 000 patienter med typ 1-diabetes. De kom från öppenvården i bland annat Storbritannien och Österrike. Definitionen för en normal blodglukosnivå låg mellan 3,9 och 10 mmol/liter.
Läs mer i abstract: