Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Diabetes

Stor underbehandling med kirurgi vid typ 1-diabetes

Publicerad: 26 Augusti 2017, 12:08

Martin Holzmann på ESC-kongressen i Barcelona.

Foto: Carl-Magnus Hake

Det verkar gå bättre för patienter med typ 1-diabetes som har förträngningar i flera kranskärl om de får kranskärlskirurgi snarare än ballgongvidgning, enligt en stor svensk registerbaserad studie.


Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 1KärlkrampESC

– Fyndet är ganska väntat men ingen har kunnat visa detta tidigare. Samtidigt pekar våra resultat på att det bara är en försvinnande liten andel av de här patienterna som behandlas kirurgiskt. Här finns en stor förbättringspotential, säger Martin Holzmann, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Han presenterar studien som en så kallad ”late breaker” i dag, lördag, på ESC-kongressen i Barcelona. En ”late breaker” är en studie som förväntas påverka klinisk praxis.

Resultaten visar att patienter som opereras med bypasskirurgi i mindre utsträckning drabbas av hjärtrelaterad död, hjärtinfarkter och har mindre behov av nya invasiva åtgärder för att öppna upp kranskärlen, jämfört med de patienter som genomgår det skonsammare ingreppet ballongvidgning, PCI.

Tidigare forskning, bland annat i form av randomiserade studier, har visserligen visat att diabetespatienter med mer komplex kranskärlssjukdom tjänar på att bli revaskulariserade med kirurgi. Men i denna forskning har det inte gått att få fram resultaten specifikt för typ 1-diabetes som i grunden är en annan biologisk sjukdom än den till antalet patienter dominerande sjukdomen typ 2-diabetes. Den senare svarar för runt 90 procent av alla diabetesfall.

– När vi nu ser tillbaka i våra svenska registerdata från 1995 och framåt och bara tittar på patienter med typ 1-diabetes, totalt över 2 500 individer, så är bilden samstämmig med resultaten från de randomiserade studierna, säger Martin Holzmann.

Det möjligen mest uppseendeväckande i den nya svenska studien är att under den senare delen av undersökningen så var det bara 5 procent av patienterna med typ 1-diabetes som behandlades med kirurgi – vilket av allt att döma alltså är den bästa åtgärden.

– Det har längre funnits en underbehandling med kranskärlskirurgi vid diabetes. Men situationen verkar vara extrem just vid typ 1-diabetes. En möjlig orsak kan vara att sjukvårdspersonal felaktigt uppfattar typ 1-diabetes som en mindre farlig sjukdom än typ 2-diabetes när det egentligen är tvärtom, säger Martin Holzmann.

Studien är av observationstyp och har som svaghet att den därför inte kan fastslå orsaksamband.

– Vi försöker vara försiktiga i tolkningarna. Vi ser att sjukare patienter i högre utsträckning fick PCI och även om vi använder statistiska metoder för att jämna ut dessa skillnader så fanns det sannolikt skillnader kvar som var okända för oss, säger Martin Holzmann.

Enligt honom finns det också andra omständigheter som talar för att skillnaderna kan vara underskattade, till exempel att statinbehandling och annan medicinsk förebyggande behandling var betydligt sämre i början av vår studieperiod då de flesta fick kirurgi.

– Sannolikt kommer ingen göra en randomiserad studie inom detta område eftersom typ 1-diabetes är en så pass ovanlig sjukdom. Vi tror att våra fynd är det närmaste sanningen man kan komma, säger Martin Holzmann.

Antalet flerkärlssjuka patienter med typ 1-diabetes som genomgick revaskularisering med endera metoden varierade under uppföljningsperioden från 97 till 185 årligen.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Diabetes typ 1KärlkrampESC

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev