Diabetes
”Sverige behöver nationella riktlinjer för svår fetma”
Publicerad: 8 juni 2018, 05:00
Magnus Sundbom, adjungerad professor, överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Jan Hedenbro, seniorforskare, överläkare, Lund University Diabetes Centre, Claude Marcus, professor, överläkare, Rikscentrum barnobesitas, Karolinska universitetssjukhuset, Erik Näslund, professor, överläkare, Karolinska institutet/Danderyds sjukhus, Stockholm, Ingmar Näslund, överläkare, Universitetssjukhuset Örebro, Torsten Olbers, tillträdande professor i metabol kirurgi, Linköpings universitet/Norrköping, Johan Ottosson, överläkare, Lindesberg/Örebro, Anders Thorell, professor, överläkare, Ersta sjukhus, Stockholm, och Mikael Wirén, biträdande professor, överläkare, Vrinnevisjukhuset, Norrköping.
Aktiv överviktsbehandling måste bli en lika naturlig del av hälso- och sjukvården som att stötta patienter med diabetes, hypertoni och kol, skriver nio debattörer.
Sverige har länge varit relativt förskonat från den globala fetmaepidemi som följt i kölvattnet av förändrade livsstils- och kostvanor. Men i dag, då ungefär hälften av alla vuxna svenskar har övervikt eller fetma enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapport, påverkas såväl samhället som hälso- och sjukvården.
En person med utvecklad svår fetma (BMI över 35) löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom är risken för ett flertal cancerformer förhöjd liksom dödligheten generellt.
För de flesta av fetmans följdsjukdomar finns nationella behandlingsriktlinjer och rekommendationer. Dessa är ämnade att säkerställa evidensbaserad och jämlik vård för alla svenskar. Men för behandling av svår fetma – den ursprungliga orsaken till att många drabbas av dessa följdsjukdomar – finns inga riktlinjer.
En diabetiker som är kraftigt överviktig tvingas i dag till livslång läkemedelsbehandling för sin diabetes och uppmanas att gå ner i vikt – en uppmaning som i praktiken är meningslös. Däremot kan två av tre diabetiker som genomgår en magsäcksoperation ha normala blodsockervärden under många år efter operationen helt utan sin tidigare diabetesmedicinering.
Kirurgiska ingrepp är inte den enda metoden för att behandla fetma och dess följdsjukdomar – men det är utan tvivel den mest effektiva. Den genomsnittliga viktnedgången efter fetmakirurgi är cirka 30 procent av den totala kroppsvikten, och för merparten håller den i sig över tid.
Kirurgiska ingrepp är inte den enda metoden för att behandla fetma och dess följdsjukdomar – men det är utan tvivel den mest effektiva.
Trots detta har antalet fetmaoperationer per år minskat, medan andelen med svår fetma samtidigt ökar. I dag opereras i Sverige endast omkring 5 procent av dem med ett BMI över 35 för sin fetma, och det med stor ojämlikhet vid jämförelse mellan olika delar av landet.
Vi kan även se att andelen patienter som själva bekostar sin operation hela tiden ökar. I dagsläget tvingas ungefär var femte fetmaopererad patient betala för ingreppet själv. Och det är i de landsting som på olika sätt har försökt begränsa tillgången till fetmakirurgi som andelen privatfinansierade operationer är som högst.
Trots alla goda effekter av fetmakirurgi är det viktigt att påpeka att komplikationer kan uppstå, både på lång och kort sikt. Riskerna med ingreppet ska därför vägas mot nyttan i varje enskilt fall. I flera decennier har dock operationerna i mag-tarmkanalen utvecklats och förfinats och genom att studera effekterna har flera vägar definierats för nya behandlingsstrategier.
När vi från läkarprofessionen påtalar vikten av att bekämpa och behandla sjukdomen fetma möts vi i princip alltid av svaret från våra beslutsfattare att det i första hand ska satsas på förebyggande åtgärder såsom informationsinsatser, mer skolidrott och sockerskatt. Tyvärr hjälper inte sådana åtgärder.
Vi avstår till exempel inte från att behandla patienter med cancer bara för att vi satsar på cancerförebyggande åtgärder. Patienter med fetma bör erbjudas effektiv, evidensbaserad sjukvård.
Aktiv överviktsbehandling måste bli en lika naturlig del av hälso- och sjukvården som att stötta patienter med diabetes, hypertoni och kol. Vi har svårt att se varför det inte finns överviktssköterskor i primärvården som kan hjälpa till att behandla grundsjukdomen när man prioriterar motsvarande insatser för behandling av dess följdsjukdomar?
Vi vädjar till våra beslutsfattare att inse allvaret i den växande fetmaepidemin och den samhällsekonomiska nyttan av effektiv behandling. Som vi ser det behöver den svenska sjukvården utforma nationella riktlinjer för behandling av övervikt och fetma för att kunna optimera olika behandlingsinsatser och uppföljningen av dessa.
Jävsdeklaration:
Claude Marcus är huvudprövare i Sverige för Novos studie där liraglutide testas för ungdomar med fetma. Han är även med i Weight Watchers vetenskapliga råd för adolescent obesity och i Itrims vetenskapliga råd samt delägare i företaget Health Support Sweden AB som utvecklar digitala stödsystem för barnfetmabehandling.
Ingmar Näslund har konsultuppdrag för Baricol Bariatrics AB.
MAGNUS SUNDBOM, JAN HEDENBRO, CLAUDE MARCUS, ERIK NÄSLUND, INGMAR NÄSLUND, TORSTEN OLBERS, JOHAN OTTOSSON, ANDERS THORELL OCH MIKAEL WIRÉN