Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Diabetes

Tandhälsa lyfts fram i nya riktlinjer

Publicerad: 18 juni 2014, 06:00

Foto: Thinkstock

Ökat fokus på att förebygga tandlossning är en av annars få nyheter i preliminärversionen av de nya nationella riktlinjerna för diabetessjukvården, som Socialstyrelsen presenterar i dag, onsdag den 18 juni.


– Det är visat att tandlossningssjukdom försämrar blodsockervärdena vid diabetes och att detta kan förhindras med behandling hos tandhygienist eller tandläkare. Vi har därför lyft upp att sjukvården bör hänvisa personer med pågående inflammation i tandköttet eller som har hög risk för dålig munhälsa till tandvården, säger Christian Berne.

Han är professor emeritus i medicin vid Uppsala universitet och har varit medicinsk sakkunnig i arbetet med de nya riktlinjerna.

Totalt omfattar arbetet runt 140 olika åtgärder. Ett 40-tal av dessa bedöms som centrala, därför att de är medicinskt viktiga eller för att sjukvården i olika delar av landet inte lever upp till gällande riktlinjer från år 2010.

Men på det hela taget har det inte skett några stora förändringar jämfört med nuvarande fyra år gamla riktlinjer.

– Det är riktigt att vi inte kommer med några stora nya besked till sjukvården. Huvudpunkterna är de samma, som att blodsockret bör behandlas intensivt vid typ 1-diabetes och hos unga med nydiagnostiserad typ 2-diabetes, säger Christian Berne.

Han nämner dock att det skett en del utgallring och uppdatering av tidigare centrala rekommendationer. De senare gäller till exempel:

■ Kontroll för riskfaktorer av hjärt-kärlsjukdom. Nu är fokus att patienter ska få en särskild dos av kolesterolsänkande statiner, snarare än att uppnå ett visst målvärde för LDL-kolesterol. Även målvärdena för blodtrycket lättas upp något till 140/85 mmHg.
■ Läkemedelsbehandling. Många nya typer av läkemedel har lanserats mot främst typ 2-diabetes de senaste åren, till exempel SGLT2-hämmare och nya varianter av GLP1-analoger. Men i avsaknad av långtidsdata på viktiga kliniska parametrar så får dessa ganska låga prioritetssiffror, även om de överlag justerats upp något sedan förra versionen.  
■ Insulinpumpar med integrerade glukossensorer. På senare tid har det varit en het fråga vem som ska betala för den här typen av utrustning, som är aktuell för patienter med typ 1-diabetes och kraftigt svängande sockervärden. I de nya riktlinjerna lyfts de nu fram som en åtgärd med medelhög prioritet för sjukvården att erbjuda.  
■ Screening. Hälsotester för att tidigt hitta typ 2-diabetes hos patienter med hög risk att insjukna prioriteras ner något sedan förra upplagan av riktlinjerna. Orsaken är att studier inte kunnat visa någon avgörande effekt av åtgärden
■ Fetmakirurgi. Trots att det kommit data på positiva korttidseffekter av fetmakirurgi på diabetessjukdomen blir åtgärdens prioritering i stort sett oförändrad. Fetmakirurgi lyfts främst fram för de patienter som har ett BMI över 40, men kan även vara aktuellt vid BMI på 35 och över. De nya riktlinjerna lägger dock större fokus på att patienterna följs strukturerat efter ingreppet.  
■ Intensiva livsstilsåtgärder vid typ 2-diabetes. Denna insats har fått lägre prioritet i enlighet med resultaten från den omtalade Look ahead-studien. Åtgärden är dock ingen av de centrala rekommendationerna.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev