Diabetes
Tjocka fruar lämnar avtryck på årets EASD
Publicerad: 14 september 2017, 11:09
Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet. Foto: Maria Gustavsson
En studie där metformin kopplas till smarthet samt fynd om att frugan kan påverka risken för typ 2-diabetes tycker professor Carl Johan Östgren var roliga inslag under årets EASD-möte.
Han berättar att det diskuterades ganska friskt under presentationen av den danska studien där forskare hade undersökt hur partners påverkade varandra gällande övervikt och diabetes.
– Män som är gifta med en tjock fru ser ut att ha en överrisk för typ 2-diabetes – och detta var oberoende av mannens vikt. Så risken verkar alltså ligga bortom det, säger Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet.
Spekulationer kring möjliga teorier tog snabbt fart med en kollega, berättar han.
– Kanske ligger förklaringen i typen av kaloriintag. Kanhända lagar överviktiga fruar söt mat i högre utsträckning och socker kanske är farligare ur ett diabetesperspektiv, säger Carl Johan Östgren.
En annan rolig studie han upptäckt handlar om behandling med metformin vid polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Det är en sjukdom där kvinnan har onormalt hög testosteronnivå i kroppen samt cystor på ena eller båda äggledarna.
En forskargrupp från Saudiarabien hade utfört ett kognitionstest på kvinnor med PCOS och funnit att deras kognitionsnivå var lägre än matchande kontroller.
– Sedan behandlas de kvinnliga patienterna med metformin. När kognitionstestet sedan upprepas tre månader senare så hade kvinnorna blivit lite smartare – de hade alltså samma kognitiva nivå som kvinnorna i kontrollgruppen, säger Carl Johan Östgren.
Han lyfter även fram resultat från en egen studie som hans doktorand, Martha Vergara, presenterade under gårdagen. Studien handlar om dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och innefattar patienter med typ 2-diabetes från flera vårdcentraler i Östergötland.
– De fick göra kärlundersökningar samt svara på en enkät. Martha fick sedan titta närmare på enkätsvaren och gjorde en spännande upptäckt, säger Carl Johan och fortsätter:
– Deltagarna som svarade att de kände avsaknad av energi eller att de i låg utsträckning kände sig fulla av energi hade en 30 till 40 procent högre risk att dö i kardiovaskulär sjukdom sju år senare.
Resultaten stod sig även när man justerade för traditionella riskfaktorer, såsom högt blodtryck.
– Det var ganska häftigt. Inte trodde vi att två enskilda frågor skulle kunna förutsäga en hård endpoint, säger Carl Johan Östgren.
Läs mer i abstracts: