”Det finns rutiner för att fånga upp våldsutsatta”

Gun Heimer och Åsa Witkowski skriver replik på ”Vården behöver tydliga rutiner för våld i nära relationer” av Ylva Elvin-Nowak i nr 15–16/19.

Våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. Kvinnor som utsätts för våld av sin partner återfinns överallt inom hälso- och sjukvården. Få berättar spontant att de är utsatta, och många söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom.

Personalen inom hälso- och sjukvården har en mycket viktig roll att fylla när det gäller att identifiera dessa patienter. Det stämmer dock inte att hälso- och sjukvården saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det saknas inte heller rutiner för att fånga upp personer som lever med våld.

Socialstyrelsens föreskrifter fastslår att varje vårdgivare har ett ansvar för att fastställa rutiner för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Samtliga regioner har i dag styrande dokument eller vårdprogram för arbete med våldsutsatta. De har även rutiner för att ställa frågor om våldsutsatthet, med metodstöd eller checklistor. I vissa regioner ställer även Folktandvården frågor om våld till sina patienter.

Socialstyrelsen rekommenderar i sin handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer att man ställer frågor om våld rutinmässigt till vissa patientgrupper, däribland gravida.

Enligt graviditetsregistret fick 88 procent av de gravida frågor om våldsutsatthet år 2018.

För två år sedan tog Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna fram en webbkurs om våld för att göra grundläggande kunskap om våld tillgänglig på bred front. Kursen har i dag över 38 000 användare och personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är två stora yrkesgrupper som använder den.

NCK har även i samarbete med Socialstyrelsen utvecklat ett webbstöd för vården där personal finner information och kunskapsstöd i frågor om våldsutsatthet.

Personal i hälso- och sjukvården har dessutom möjlighet att kontakta Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50, som har öppet dygnet runt, för stöd och rådgivning i handläggning.

Sedan 2010 finns det nationella nätverket för kvinnofridsfrågor i regionerna där samtliga regioner ingår. Här finns stor möjlighet att utbyta erfarenhet kring arbetet med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Det finns inom hälso- och sjukvården i dag god kunskap om hur våldet kan upptäckas. Det är en ledningsfråga i varje region att se till att kunskapen används i det dagliga arbetet.

Kontinuerlig utbildning av personalen är nödvändig. Det är i vardagen våldet sker och det är i det dagliga arbetet det kan upptäckas.

GUN HEIMER, ÅSA WITKOWSKI