Folkhälsa
För lite fysisk aktivitet starkast riskfaktor efter infarkt
Publicerad: 3 september 2019, 09:49
Att komma igång med fysisk aktivitet är enligt svenska registerdata väldigt viktigt för att minska risken för ny infarkt eller för tidig död. Att inte vara fysikt aktiv tycks ge lika hög risk som att röka.
Foto: Getty Images
Att inte utföra måttlig fysisk aktivitet fem dagar i veckan verkar vara den mest utslagsgivande riskmarkören för framtida hjärtsjuklighet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, enligt en stor studie baserad på registret Swedeheart.
− Det är ju välkänt att fysisk träning är viktigt efter hjärtinfarkt, men vi trodde inte att det skulle falla ut så här mycket, säger Emil Hagström, kardiolog och forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han presenterar resultaten som en så kallad late breaker, i dag tisdag, på kardiologkongressen ESC i Paris.
Tillsammans med sina kollegor har han följt upp hur det gått för 65 000 infarktdrabbade svenskar med avseende på vilka riskfaktorer som ansågs vara under kontroll i samband med det första uppföljningsbesöket, sex till tio veckor efter infarkten.
Efter tio års uppföljning framstod för lite fysisk aktivitet som mest betydelsefullt, både för risken att avlida och att drabbas av ny allvarlig hjärthändelse. Rökning, förhöjt blodtryck, förhöjt blodglukos, förhöjt LDL-kolesterol och fetma föll inte ut lika starkt i analysen – även om rökning framstod som en nästan lika viktig riskmarkör, medan fetma framstod som minst viktig.
− Den här studien förstärker tidigare forskning. Den pekar på hur viktigt det är med sunda levnadsvanor och att patienterna kommer i fysisk träning inom ramen för hjärtrehabilitering. Samtidigt vet vid att bara runt 20 procent genomgår ett fysiskt träningsprogram i detta syfte, säger Emil Hagström.
Kan inte fyndet bero på att patienter som inte klarar röra på sig är sjukare?
− Jo, så kan det vara till viss del, att det finns så kallade confounding factors. Det går inte att utröna. Men oavsett det tycker vi att resultaten sänder en tydlig signal. Levnadsvanor är viktiga innan man får en hjärt-kärlsjukdom och de är minst lika viktiga efteråt, säger Emil Hagström.
Inte överraskande visar studien också att ju fler riskfaktorer som är under kontroll desto bättre är prognosen för patienten.
− Om alla riskfaktorer är under kontroll är överlevnaden faktiskt den samma som matchade kontrollpersoner som någon gång fått specialiserad sjukvård för någon sjukdom, varav mer än hälften är av lindrig art, säger Emil Hagström.