”Ökad kunskap kring matvanor minskar hälsoklyftorna”

Kosten påverkar såväl risken att insjukna, som prognos och behandling, men de vetenskapligt underbyggda kostråden får ett sorgligt litet utrymme i debatten – inte minst vad gäller cancer.

Förebyggande insatser sparar liv och lidande, och samhällsresurser, och precis som Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson skriver i Dagens Medicin nr 19/18 så behöver vi satsa mer på prevention. För att möta hälsoutmaningarna som är kopplade till ohälsosamma matvanor behövs både investeringar och mer resurser för uppföljning, och ökad kunskap – hos såväl vårdpersonal som hos allmänheten.

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Betydelsen av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, begränsning av alkohol samt rökstopp framgår tydligt av den forskning som finns samlad hos World Cancer Research Fund och i senaste Cancerfondsrapporten. Även i WHO-rapporten Global Burden of Diseases lyfts ohälsosamma levnadsvanor som främsta riskfaktorn för icke smittsamma sjukdomar och förtidig död i Sverige.

Kosten har stor betydelse för risken att drabbas av cancer, och påverkar förutsättningarna för behandling och prognos. Desinformation och myter om samband mellan kost och cancer sprids via nätet och i media, och medvetenheten kring verkliga samband är låg – hos allmänheten och många gånger även hos vårdpersonal.

I en personcentrerad hälso- och sjukvård måste vi ge sakliga svar, även i frågor om matvanor och nutrition. Patienter vill, och har rätt att, veta vilka råd som förebygger cancer, det vill säga att äta mer fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt, och begränsa mängden alkohol, rött kött, charkprodukter och salt, hålla en hälsosam vikt och röra sig mer. Ökad kunskap om hälsosamma matvanor stärker individens egenmakt och bidrar till en mer jämlik hälsa, är viktigt för såväl individen som för samhället, och påverkar även risken att drabbas av bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

I Sverige har varannan vuxen övervikt eller fetma. Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet gör det svårt att hålla en normal vikt – samtidigt som maten bidrar med för lite näring. Detta är inte bara individens ansvar utan även ett samhällsproblem som kräver ett strukturerat och långsiktigt samlat grepp, och högre kompetens kring hälsosamma matvanor.

Förebyggande insatser sparar liv och lidande, och samhällsresurser

Övervikt och fetma innebär en ökad risk för 13 olika cancerformer, de står för 36 procent av alla cancerfall i Norden. En för hög kroppsvikt påverkar ämnesomsättningen, samt hormoner, blodfettsnivåer och insulin, vilket stimulerar cancercellernas tillväxt och motståndskraft. Enligt Cancerfondsrapporten kan 23 000 cancerfall undvikas i Sverige under en 30-årsperiod om utbredningen av fetma och övervikt halveras.

Unga vuxna är den grupp som ökar mest i vikt och vart femte barn mellan sju och nio år väger för mycket. Socioekonomiskt utsatta områden är värst drabbade. Skola/förskola är en av flera viktiga arenor för att minska hälsoklyftorna hos kommande generationer, och kompetens och samsyn kring hälsosamma vanor behöver finnas inom skolans alla delar.

Låt kost och nutrition få ett utrymme som motsvarar dess potential – för att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar, optimera behandlingsresultat och livskvalitet, och minska risken att återinsjukna, bland annat i cancerrelaterade sjukdomar.

Att höja kunskapsnivån kring hälsosamma matvanor är en viktig investering för framtiden.

SUSANN ASK