Torka och extremhetta hotar folkhälsan

– I år betonar vi hur klimat och hälsa är en del av ett sammanhang av flera kriser, som kriget i Ukraina, coronapandemin och energikrisen, säger Maria Nilsson, professor i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet och medlem av styrgruppen för den årliga rapporten. 

Det är sjunde gången som tidskriften Lancet publicerar sin årliga rapport om hur folkhälsan påverkas av klimatförändringarna. Maria Nilsson och nästan hundra författarkolleger presenterar där resultat för 43 klimatrelaterade hälsoindikatorer lagom till FN:s stora klimattoppmöte i Sharm El Sheikh, Egypten, nästa månad. 

Läs också: Många sjukdomar förvärras i en varmare värld 

Det senaste årets extrema väderhändelser, som rekordtemperaturer i Indien, Italien och Kanada samt översvämningarna i Pakistan och södra Europa sätter en oroande inramning för rapporten, konstaterar Maria Nilsson.

– Våra data kring extremhetta och torka hör till de mest allvarliga trenderna. Sårbara personer, som barn, äldre och de med kroniska sjukdomar riskerar liv och hälsa till följd av värmeböljor. Och en mer otrygg livsmedelsförsörjning hotar hälsan för alla. Det är bitvis en skrämmande utveckling, säger hon. 

Indikatorerna visar bland annat: 

￭ Under perioden 2012 till 2021 var i genomsnitt 47 procent av den globala landytan drabbad av extremtorka under minst en månad varje år. Det är en ökning med 29 procent, jämfört med perioden 1951 till 1960. 

￭ Växtperioderna för samtliga av de grödor som forskarna monitorerar fortsätter att minska, då högre temperaturer leder till snabbare mognad och potentiellt lägre skördar. Till exempel var växtperioden för majs i snitt nio dagar kortare år 2021 jämfört med snittet under åren 1981 till 2010. 

￭ Sårbara personer, de under 1 och över 65 år, upplevde 3,7 miljarder mer årliga ”persondagar” av värmebölja under perioden 2012 till 2021, jämfört med perioden 1986 till 2005. Antalet värmerelaterade dödsfall hos personer över 65 år ökade med uppskattningsvis 68 procent under perioden 2017 till 2021 jämfört med 2000 till 2004. 

Maria Nilsson har varit med och lett arbetet med indikatorer som handlar om klimatanpassning, planering och förmåga att stå emot kriser. 

– Vi ser att bara runt sex av tio länder hade en hög eller mycket hög implementering av det vi kallar health emergency management år 2021. Man hade kunnat tro att pandemin skulle ha lett till ett stort uppsving, men det ser vi tyvärr inte, säger hon. 

Även om de är få så finns vissa ljuspunkter: 

– Trots att andelen extrema klimatrelaterade händelser som orsakat dödsfall har ökat sedan 1980 ser vi att det genomsnittliga antalet dödsfall per klimatrelaterad katastrof faktiskt minskat, säger Maria Nilsson.

Hon och hennes medförfattare är starkt kritiska till att länder och företag fortsätter att använda fossila energikällor och de framhåller att omställningen till ren energi måste accelerera. 

”Trots utmaningarna så finns det klara belägg för att omedelbar handling kan rädda livet för miljontals människor”, säger rapportens huvudförfattare Marina Morello, forskare vid University College London, i ett pressmeddelande från Lancet.

Läs rapporten: 

￭ Marina Romanello med flera. The 2022 report of the Lancet Countdown on health and climate change: health at the mercy of fossil fuels. Lancet, publicerad den 25 oktober 2022. DOI: 10.1016/S0140-6736(22)01540-9 

Samtidigt med huvudrapporten publiceras även två rapporter om hur den globala uppvärmningen påverkar folkhälsan i Europa och Kina.