Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Geriatrik

De vill avliva myten om att motion botar övervikt

Publicerad: 18 oktober 2005, 16:23

Det är inte slöhet som ligger bakom övervikten i Sveriges befolkning. Överviktiga människor är nämligen lika fysiskt aktiva som de med normal vikt. Det visar en ny undersökning från Karolinska institutet.


Att motion och ökad fysisk aktivitet i vardagen är nyckeln till att gå ner i vikt har länge varit en vedertagen sanning. Folkhälsoinstitutet rekommenderar till exempel svenskarna att röra på sig 30 minuter om dagen för att få bukt med övervikten och därmed minska förekomsten av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i befolkningen. Dessutom bör alla läkare ge sina patienter råd om hur de ska motionera utifrån sitt hälsotillstånd enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer.

Men är det verkligen så att överviktiga rör sig mindre än normalviktiga?   Michael Sjöström, som är en av forskarna bakom den nya rapporten, menar att samhällets ambitioner för att få människor att röra på sig mer bygger på önsketänkande.

- Det här området är fullt av myter. De som förordar att barn ska ha mer gymnastik i skolan till exempel, vad har de för belägg för det? säger Michael Sjöström.

Fick bära en röreselmätare  För att ta reda på hur stor inverkan fysisk aktivitet har på kroppsvikten undersökte forskargruppen vid Karolinska institutet aktivitetsvanorna hos 1 114 personer i åldrarna 18-74 år från hela landet, slumpvis valda ur folkbokföringsregistret. Det gör undersökningen till den första i sitt slag i Sverige, enligt Michael Sjöström.

Försökspersonerna, varav 614 var kvinnor, fick bära en så kallad accelero-meter eller rörelsemätare under dygnets alla vakna timmar i en vecka.

Rörelsemätaren är en liten dosa som fästs i ländryggen intill kroppen. Den mäter den rörelse i höjdled som bålen gör när man går eller springer. Ju fortare personen tar sig fram desto kraftigare rörelse. På så sätt mäter dosan graden av acceleration och därmed graden av fysisk aktivitet. Tack vare att dosan även registrerar hur ofta och hur länge personen är aktiv på en viss intensitetsnivå går det i efterhand att utläsa personens rörelsemönster.   

Förklarar inte överviktsproblemet  För att se hur försökspersonernas sammanlagda aktivitet hängde ihop med deras vikt valde forskargruppen att titta på testpersonernas body mass index, BMI. Resultaten var överraskande. Det visade sig att de med högt BMI rörde sig lika mycket som de med normalt BMI.

Det verkar alltså som om kroppssammansättningen till väldigt liten del beror på hur mycket en person rör sig.

- Det finns människor med högt BMI som rör sig väldigt lite och det finns människor med högt BMI som rör sig väldigt mycket. Precis som det finns underviktiga personer i båda kategorierna, säger sjukgymnasten Maria Hagströmer som ingår i forskargruppen.

Slutsatsen är alltså att den totala aktiviteten, det vill säga motion och vardagsaktivitet i övrigt, inte förklarar överviktsproblemet. Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom, håller inte med.

- Senast kom en stor europeisk rapport som visade att fysisk aktivitet är den absolut viktigaste prediktorn för övervikt senare i livet. Dessutom ser jag uppenbara problem med deras studie, exempelvis med bortfall, säger han.

Camilla Wernersson

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev