Storsatsning nollade nästan alla trycksår

Två gånger per år mäter sjukhuset trycksår. En gång på hösten i en lokal mätning och en gång på våren när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bjuder in till nationell punktprevalensmätning. Årets SKL-mätning gjordes för några dagar sedan, den 7 mars, och allt talar för ett superresultat med tanke på hur det såg ut i höstas. Då hade endast två av drygt 90 patienter trycksår, och de trycksåren var inte utvecklade på sjukhuset.

– Det är klart att vi är stolta. Vi har flera mätningar efter varandra med väldigt goda resultat, men så har vi också hållit på länge med det förebyggande, säger Ann-Catrin Karlborg, patientsäkerhetssamordnare på Västerviks sjukhus.

Det förebyggande arbetet började för tio år sedan när Landstinget i Kalmar län bestämde att man skulle mäta trycksår. Då var resultaten inte bra.

Det förebyggande arbetet med vändningar och hjälpmedel gör att man slipper lägga tid på omläggningar. – Ann-Catrin Karlborg, patientsäkerhetssamordnare på Västerviks sjukhus.

– Jag tror att vi hade en trycksårs­förekomst på 19 procent när vi började, säger Ann-Catrin Karlborg.

För att få ner nivån utsågs trycksår till ett fokusområde 2012. En läns­övergripande arbetsgrupp tillsattes med bland annat patientsäkerhetssamordnare från sjukhusen i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. Första åtgärden blev att kartlägga hur trycksårsförekomsten såg ut och vilket förebyggande material som användes på avdelningarna.

– Framför allt upptäckte vi att vi behövde ett vändschema så att patienterna inte blir liggandes eller sittandes länge i samma läge. Nu har vi ett gemensamt schema för alla avdelningar som visar vilken tid man är inne och vänder patienter i sängarna, säger Ann-Catrin Karlborg.

Vändschema är inget unikt för Västervik, andra sjukhus arbetar också med det. Men Västervik har fått koll på rutinen så att patienterna verkligen vänds varannan eller var tredje timme.

– Det är det normala. Vändscheman var borta helt ett tag, men på senare år har vi verkligen tagit tag i det här. Vi är påstridigare, har utbildningar och talar om att man är tvungen att göra det. Vi har sitt­scheman också, säger trycksårs­undersköterskan Annika Stenborg.

Olika varianter av tryckavlastande skummadrasser och hälavlastare har också köpts in. Till det senare används i dag även stora kuddar.

– I dagsläget har vi bara trycksårsförebyggande och behandlade madrasser i alla sängar. I samband med trycksårsmätningarna som vi gör tittar vi också över alla madrasser för att se att de är fräscha och effekthållande, säger Ann-Catrin Karlborg.

Dessutom läggs mycket krut på utbildning och information till vårdande personal. Framgången bygger på engagerade medarbetare på alla nivåer, menar Ann-Catrin Karlborg.

– Det förekommer att patienter som kommer till akuten får en hudbedömning av personalen där. Alla märker att det förebyggande arbetet med vändningar och hjälpmedel gör att man slipper lägga tid på omläggningar och patienterna slipper det stora lidande som trycksår innebär, säger Ann-Catrin Karlborg som har siktet inställt på nästa fokusområde:

– Dokumentation. Vi har ännu inte en 100-procentig hudbedömning på alla patienter som kommer in till sjukhuset.