Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den främsta orsaken till att män vårdas på sjukhus, enligt Socialstyrelsen.

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC manar till ökad testning och vaksamhet då spridningen av covid-19 ökar i flera europeiska länder.

”Evighetskemikalierna” PFAS – som finns i överallt i vår miljö – verkar öka risken för högt blodtryck. Det visar en ny studie på medelålders kvinnor.

Runt 5 000 patienter med pulsåderbråck, varav minst ett tjugotal i Sverige, har behandlats med ett bristfälligt implantat med usla långtidsresultat. I Storbritannien har flera patienter dött.

Enligt kommande rekommendationer bör alla aortabråckspatienter som behandlats med Nellix bli informerade om att de fått ett problematiskt implantat. Men det kan vara kontraproduktivt i en del fall, anser kärlkirurger på Karolinska universitetssjukhuset.

En ny EU-hubb ska hjälp europeiska länder att tackla och prognostisera coronapandemin framöver.

Regeringens krishanteringskansli saknade egen medicinsk kompetens under hela första året av pandemin.

En liten grupp tjänstemän var de som bakom kulisserna tog fram Sveriges strategi mot coronaviruset. Det uppger tunga källor i Dagens Medicins granskning.

Kranskärlssjuka patienter som fick äta enligt den omtalade medelhavsdieten drabbades av färre hjärt-kärlkomplikationer än patienter som åt en lågfettkost.

Svenska män med prostatacancer tycks ha en något högre risk för svåra blodproppar de första åren efter diagnos, än män utan sjukdomen.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA vill tillfälligt återkalla godkännanden för ett hundratal generiska läkemedel. Åtta produkter som säljs i Sverige berörs.

Ska en död människas kropp få hållas i gång i syfte att rädda andra? Ja, anser riksdagen som under torsdagen beslutade om ändringar i donationslagstiftningen.

Pandemin och kritiska problem med andningsapparater har blivit tuffa utmaningar för vården av sömnapné. Skillnaderna i väntetider är nu ovanligt stora.

Gravida kvinnor med mild hypertoni som fick blodtryckssänkande läkemedel hade lägre risk för vissa graviditetskomplikationer än de som bara fick blodtryckssänkande läkemedel om deras hypertoni blev svår, enligt en randomiserad studie i New England Journal of Medicine.

Den efterlängtade studien Deliver som utvärderar glukossänkaren dapagliflozin för svårbehandlad hjärtsvikt utfaller positivt.

Det finns inga kliniska vinster med att operera bisköldkörtlar med en lindrig överfunktion, visar en randomiserad studie där svenska patienter ingår.

En av fyra postcovidpatienter på Karolinska har hjärt-kärlkomplikationer efter covid-19.
Autoantikroppar är en av flera möjliga förklaringar, enligt hjärtläkare.

Nu släpps en första version av riktlinjerna för vård av fetma, obesitas, hos barn och vuxna. Delen om läkemedel hamnar direkt i hetluften.

Efter en sekretessprövning släppte Socialstyrelsen på fredagen sin lista över drygt 220 kritiska läkemedel som svenska regioner behöver ha hemma inför höjd beredskap eller krig.

Patienter som fått nervtrådar till njurarna bortvärmda i syfte att sänka blodtrycket hade kvar effekten på blodtrycket vid en långtidsuppföljning.

Livskvaliteten förbättrades hos förmaksflimmerpatienter som med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT, lärde sig att bättre hantera oron över sina hjärtsymtom.

Dagens Medicins reporter Carl-Magnus Hake granskar en rapport om vårdslöseri som nyligen släppts från tankesmedjan SNS.

Genom att suga ut livshotande proppar i lungan kan svårt sjuka patienter få en ny chans. Två svenska sjukhus har börjat använda den nya lovande behandlingen.

En kortversion ska underlätta införandet av vårdförloppet för kritisk benischemi i primärvården, hoppas Sara Tengvall, ST-läkare i allmänmedicin.

Färgkoder för prioritering av patienter och färre flaskhalsar på mottagningen har gett förbättringar i vården av kritisk benischemi i Göteborg respektive Uppsala.

En stor svensk registerstudie indikerar att patienter löper mer än 30 gånger ökad risk att få en blodpropp i lungan upp till en månad efter att de testat positivt för sars-cov-2.

Fler primärvårdspatienter uppnådde på kort sikt målnivåerna för blodtryck om de använde ett särskilt uppföljningssystem i hemmet. Det visar en stor svensk randomiserad studie

En ny svensk studie av bland andra doktoranden Anneli Olsson pekar på att det finns tydliga könsskillnader i flera vanliga så kallade triggerfaktorer innan personer insjuknar i hjärtinfarkt.

Svenska forskare märker ett ökat intresse från industrin att göra registerbaserade randomiserade prövningar i svensk sjukvård. Två sådana studier har redan startat.

Sverige har fått sina första heltäckande riktlinjer för sekundärprevention efter kranskärlssjukdom. Kardiologen Margrét Leósdóttir hoppas att de ska leda till minskad ojämlikhet i vården.