Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

15 läkare i Lund vill sätta in det första mekaniska hjärtat

Publicerad: 4 Oktober 2002, 12:25

Läkemedelsverket har givit Universitetssjukhuset i Lund tillstånd att testa ett komplett mekaniskt hjärta på svenska patienter. Ett beslut återstår, sedan kan den första operationen ske inom en månad. Detta är ännu ett steg på vägen mot konstgjorda hjärtan som en permanent lösning vid svår hjärtsvikt.


Hjärtsvikt är en dödlig sjukdom. Femårsöverlevnaden är cirka 50 procent. Av de svårast sjuka dör hälften redan inom ett år.  I dag är hjärttransplantation den sista utvägen, men få patienter får denna möjlighet. Dels på grund av organbrist, dels på grund av att många patienter har kontraindikationer mot transplantation. Dit hör insulinberoende diabetes och njursvikt.  Detta är bakgrunden till flera decenniers försök med mekaniska hjärtan eller hjälppumpar. Historien har rymt skandaler och etiskt tveksamma experiment, framför allt i USA. Men i dag börjar hjälphjärtan bli en kliniskt etablerad terapi.  I november förra året publicerade New England Journal of Medicine den första randomiserade studien som kunde visa att patienter med mekaniska hjälphjärtan hade en bättre ettårsöverlevnad och livskvalitet än patienter som enbart fick läkemedel.  I denna studie på 129 patienter användes ett hjälphjärta som kallas Heartmate, den hittills mest använda hjälppumpen både i Sverige och internationellt. Patienterna, som trots svår hjärtsvikt inte kunde få ett nytt hjärta, fick antingen en Heartmate eller bästa tänkbara läkemedelsbehandling.  Av de 68 patienter som fick ett hjälphjärta levde 35 efter ett år. I gruppen som fick läkemedelsbehandling, som från början bestod av 61 patienter, hade 15 överlevt. Skillnaden var statistiskt signifikant.  Flera typer av enkäter mätte patienternas livskvalitet vid starten, och bland de överlevande efter ett år. Heartmategruppen mådde klart bäst. Antalet dagar på sjukhus var dock betydligt större bland dem som fick en Heartmate.  - Jag blev personligen lite överraskad av dessa resultat. Vi har ju mest använt Heartmate som en brygga till transplantation, men nu är det visat att den i sig också förbättrar överlevnad och livskvalitet, säger överläkare Bansi Koul, ansvarig för konstgjorda hjärtan på thoraxkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.  I Sverige implanteras hjälphjärtan vid i första hand tre sjukhus: Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Universitetssjukhuset i Lund, samt Universitetssjukhuset i Linköping, som samarbetar med Lund när patienterna blir aktuella för hjärttransplantation.  Hittills har man i Sverige nästan enbart använt sig av Heartmate, som funnits en tid på marknaden. Den ger en relativt låg risk för blodpropp och stroke, men har andra begränsningar.  - Internationellt är Heartmate förknippad med ökad risk för allvarliga infektioner, även om vi i Lund inte haft en enda på våra patienter. Men det finns problem när en mekanisk pump ska fungera ihop med biologiska klaffar, säger Bansi Koul.  På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg kom man i gång lite senare än i Lund med konstgjorda hjälppumpar, men sedan 1996 har man använt Heartmate på patienter som väntar på transplantation.  - Som jag ser det kan den här typen av pump inte bli någon permanent lösning. Den håller i maximalt två år, och innan dess måste patienten transplanteras, säger överläkare Lars Wiklund, thoraxkirurgiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.  En nyare typ av hjälppump är Jarvik 2000. Den är mindre och ger till skillnad från Heartmate inget pulsativt blodföde. Det är en pump som med hjälp av ett snurrande kompressorhjul ger ett kontinuerligt blodflöde. Jarvik 2000 läggs in i vänster kammare och förbinds med aorta via en slang.  Ett mindre antal patienter i världen har fått Jarvik 2000 som brygga till transplantation, eller för mer permanent användning. Det finns personer som levt i flera år med en Jarvik-pump.  Jarvik Inc, som utvecklat pumpen tillsammans med Texas Heart Institute, hoppas i första hand kunna hjälpa patienter som inte är så svårt sjuka att de behöver få ett nytt hjärta. Målet är att pumpen ska underlätta för hjärtat och andra sviktande organ, så att de återhämtar sig.  - Jarvik 2000 har även en potential att bli en permanent lösning. Vi har en patient här i Göteborg som gått 16 månader med en Jarvik 2000, och som inte är aktuell för transplantation, berättar Lars Wiklund.  Förutsättningen för att Jarvik-pumpen ska bli en framgång för permanent bruk är dock att patienterna kan få hjälppumpen innan de blivit så sjuka att andra organ börjat svikta, enligt Lars Wiklund  Framtiden för patienter med svår hjärtsvikt kan erbjuda flera olika behandlingsmetoder, inte bara läkemedel eller transplantation.  - Det pågår bland annat försök med kombinationsbehandlingar där hjälphjärtan tillsammans med exempelvis hormonbehandling kan förbättra hjärtats återhämtning, så att hjälphjärtat kan tas bort, berättar Bansi Koul.  I första hand handlar det om patienter som drabbats av dilaterande kardiomyopati, svår hjärtmuskelinflammation. Den stora gruppen sviktpatienter har dock sin sjukdom till följd av ischemisk sjukdom. Deras chans till återhämtning är mer begränsad.  Än så länge har dock varken Heartmate eller Jarvik 2000 möjlighet att understödja hjärtat om även höger kammare börjar svikta, vilket kan leda till akuta problem och död. Sviktande högerkammare är ett stort bekymmer för de allra sjukaste hjärtsviktspatienterna.  Lösningen för dem kan bli att sätta in ett komplett konstgjort hjärta. En sådan produkt finns sedan något år på marknaden och har använts på några patienter i framför allt USA. Produkten heter Abiocor och är tekniskt mycket avancerad.  Abiocor ersätter hela hjärtat, har mekaniska klaffar, och sys på de båda förmaken, aorta och lungartären. Hela paketet finns inuti kroppen. Styrningen sker med fjärrkontroll och energiförsörjningen sköts av ett särskilt system för energiöverföring genom huden.  Hittills finns rapporter om sju patienter i USA som fått ett Abiocor-hjärta. De flesta har dött till följd av blodproppar. Den patient som överlevt längst, Tom Christerson, 71 år, opererades den 13 september 2001.  Universitetssjukhuset i Lund är ett av tre europeiska sjukhus som ska börja implantera Abiocor på utvalda patienter. Endast patienter med en risk på 80 procent att dö den närmaste månaden ska komma i fråga. Det rör sig om patienter som inte är möjliga att transplantera.  En grupp på 15 olika specialister i Lund har utbildats för Abiocor-projektet. I slutet av september gav Läkemedelsverket tillstånd till att börja operera, men forskningsetiska kommittén vid Lunds universitet har ännu inte sagt sitt.  - Vi hoppas att få ett positivt besked inom kort. Vi är beredda att ta emot den första patienten, säger Bansi Koul.  Men frågorna kring konstgjorda hjärtan är många. Det finns etiska invändningar mot att använda dödssjuka patienter i studier med ännu oprövad teknik. Frågan är i vilken grad en dödssjuk patient kan ge ett verkligt informerat samtycke till detta.  Kostnaderna är mycket höga och svåra att överblicka. Enligt Bansi Koul kostar det i dag cirka 500000 kronor att transplantera ett hjärta. Till detta ska läggas livslång medicinering och fler och ofta mer komplicerade besök på sjukhus än hjälphjärtan kräver.  Kostnaden för att sätta in en Heartmate ligger kring 700000 kronor, medan kostnaderna för Jarvik 2000 och Abiocor ligger kring 1 miljon kronor.  I den amerikanska debatten har kostnaderna för en Abiocor, inklusive all behandling, beräknats till 1 miljon dollar, cirka 1o miljoner kronor.  - Fortfarande är dessa hjälpmedel för dyra. För att de ska bli realistiska alternativ måste de ner i nivå med vad en transplantation kostar, säger Bansi Koul.  Han tror att konstgjorda hjärtan kan användas som en permanent lösning inom sju till tio år, men tror då att det också finns en hel arsenal av andra, nya behandlingsmöjligheter.  - Mekaniska hjälpmedel i kombination med transplantation av stamceller, och hormonbehandling, kan ge nytt hopp till patienter med hjärtsvikt, säger Bansi Koul.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev