Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Åtta faktorer i kampen mot VRI

Publicerad: 11 juni 2014, 08:26

Foto: Photos.com

Med en ny modell ska sjukvården få hjälp i arbetet att minska andelen vårdrelaterade infektioner.


I nästan var tionde sjukhussäng ligger en patient med en vårdrelaterad infektion, VRI. Förutom lidande belastar det sjukvården med 750 000 extra vårddagar till en kostnad av 6,5 miljarder kronor varje år.

Hur väl sjukvården lyckas i arbetet mot VRI skiftar. Landsting som är mer framgångsrika kan ha 50 procent färre vårdrelaterade infektioner än andra.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med 16 landsting och regioner nu utvecklat en modell för att få ner andelen VRI.

I en ny rapport som presenteras i dag, onsdag, listas åtta faktorer som är gemensamma för de landsting som lyckas bäst i arbetet, och som andra kan ta efter.

Dessa faktorer innebär att:

■ Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla.
■ Hygienriktlinjer är självklara.
■ Riskbedömningar utvecklar proaktiva arbetssätt.
■ Goda lokalmässiga förutsättningar måste skapas.
■ Det finns ett konsekvent budskap i organisationen och att det görs regelbunden återkoppling.
■ Städning blir en viktig del i arbetet mot VRI.
■ Landstingens vårdhygienenheter och sjukvårdsverksamheter samarbetar tätt.
■ En fokuserad ledning agerar via adekvata kanaler.

Faktorerna utvecklas i en modell i rapporten Vårdrelaterade infektioner – framgångsfaktorer som förebygger.

Sedan 2008 görs punktprevalensmätningar av förekomsten av VRI på landets sjukhus. De första åren sjönk andelen infektioner, men därefter har förekomsten legat stilla på 9 procent.

– Vi vill nu att sjukvården ska ta ett steg till, säger Håkan Sörman, vd på SKL.

– Kan vi minska infektionerna med 30 procent så betyder det en minskning med 225 000 vårddygn, och frigjorda resurser värda över två miljarder kronor.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev