Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Bästa behandlingen mot hypertoni har minskat mest

Publicerad: 20 Januari 2003, 13:21

Världens största hypertonistudie har visat att diuretika skyddar patienterna bäst. I Sverige har förskrivningen av diuretika minskat kraftigt år efter år. Resultaten från Allhat kan innebära att fler patienter får diuretika som förstahandsval, men hotar knappast betablockerarnas starka ställning.


I Allhat jämfördes det tiazidliknande preparatet klortalidon med kalciumblockeraren amlodipin och ACE-hämmaren lisinopril. Drygt 33000 patienter deltog i studien. Alla hade högt blodtryck plus ytterligare en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom. Patienterna följdes i fem år.

Resultaten visar att det inte finns någon skillnad mellan preparaten när det gäller att förhindra kardiovaskulär död eller hjärtinfarkt. Däremot finns tydliga skillnader mellan preparaten när det gäller att förhindra hjärtsvikt och stroke.  I jämförelse med kalciumblockeraren amlodipin ger klortalidon ett bättre skydd mot hjärtsvikt och i jämförelse med ACE-hämmaren lisinopril ger klortalidon ett signifikant bättre skydd mot både hjärtsvikt och stroke.  Rekommenderar läkemedelsbyte  - Diuretika av tiazidtyp bör vara förstahandsvalet för alla nyupptäckta hypertoniker. För dem som redan behandlas med andra preparat, bör man byta till tiazider, särskilt om patienten inte har ett väl kontrollerat blodtryck, säger professor Curt Furberg vid Wake Forest University, svensk-amerikanen som var huvudkoordinator för Allhat.  Både lisinopril och amlodipin säljs i Sverige, däremot inte klortalidon som dock kan liknas vid andra tillgängliga tiazidpreparat.  Betablockerarna försvårar tolkning  Diagnos-receptundersökningen från Apoteket AB ger en bild av hur förskrivningen mot hypertoni har utvecklats under de senaste tio åren. Av den framgår att diuretika är den preparatgrupp som minskat mest i behandling av patienter med högt blodtryck i Sverige. 1991 hade 46 procent ett sådant medel, mot 28 procent tio år senare.  Betablockerare, som inte fanns med i Allhat-studien, är det dominerande preparatet i svensk hypertonibehandling. 43 procent fick behandling med en betablockerare 2001.  - Att inte betablockerare fanns med är en av flera faktorer som komplicerar bilden av hur vi kan överföra Allhats resultat till svenska förhållanden, säger Peter Nilsson, universitetslektor vid institutionen för medicin på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.  Enligt Curt Furberg var betablockerare den mest använda tilläggsbehandlingen i samtliga grupper i Allhat. Därför tror han att resultaten även har bäring i ett land som Sverige.  Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, håller på med en ny utredning om hypertonibehandling. Arbetet leds av professor Lars Hjalmar Lindholm vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.  - Jag vill inte föregripa vår värdering, men det är klart att Allhat kommer att vara av stort värde i vårt arbete, säger han.  Enligt planen ska SBU:s utredning vara klar i början av 2004 och enligt Lars Hjalmar Lindholm så följer man denna plan.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev