Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Benartärsjukdom farligare än icke-dödlig hjärtinfarkt

Publicerad: 10 maj 2017, 10:15

Röntgenbilden visar ett nedsatt blodflöde i knäledsartären, på grund av benartärsjukdom. I den infällda bilden har blodflödet återställts efter ballongvidgning och insättning av en stent.

Foto: Centralsjukhuset i Karlstad.

En ny svensk studie ger en förtydligad bild av benartärsjukdom som en underbehandlad åkomma med hög risk för framtida hjärt-kärlhändelser.


Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktBenartärsjukdom

– För första gången har vi nu nationella siffror för prognosen hos patienter med benartärsjukdom. Överraskande nog verkar risken för kommande hjärt-kärlhändelser inte ha förändrats nämnvärt på mer än tjugo år, säger Birgitta Sigvant, kärlkirurgi vid Centralsjukhuset i Karlstad.

Hon och hennes kollegor har följt upp över 66 000 svenskar som diagnostiserats med benartärsjukdom mellan åren 2006 och 2013.

Majoriteten, runt 40 000 personer, hade fått benartärsjukdom som första symtom på aterosklerotisk sjukdom. Bland dessa hade var åttonde drabbats av en hjärtinfarkt inom ett år och var sjätte hade avlidit.

Hos övriga som hade benartärsjukdom i kombination med hjärtinfarkt och/eller ischemisk stroke var prognosen ännu sämre.

– Sammantaget är benartärsjukdom förknippat med högre dödlighet jämfört med dem som klarat av en hjärtinfarkt. Jämfört med data från tidigt 1990-tal så verkar prognosen inte ha ändrats, trots ändrade rökvanor och bättre möjlighet till att ge förebyggande läkemedel, som statiner, säger Birgitta Sigvant.

Forskarna konstaterar också, vilket delvis visats i tidigare studier, att patienterna verkar vara underbehandlade med läkemedel, trots att 40 procent har andra typer av hjärt-kärlsjukdom.

– Det finns till exempel data på att trombocythämmaren klopidogrel är mer effektivt än acetylsalicylsyra, alltså Trombyl, vid benartärsjukdom. Men bara 10 procent får detta läkemedel, säger Birgitta Sigvant.

Inte bara läkemedelsbehandling verkar vara bristvara.

– Bara en av fyra har erbjudits invasiv symtomlindrande behandling i benen, som stentning och kärlkirurgi, detta trots att sjukdomen negativt påverkar livskvalitet och autonomi, säger Birgitta Sigvant.

Hon tror att en förklaring till resultaten är att sjukvården inte i tillräcklig utsträckning är medveten om allvaret med benartärsjukdom.

– Det här är en folksjukdom som ger stor risk för förtidig död. Vi måste öka medvetenheten om benartärsjukdom. Ett sätt är att arbeta multidisciplinärt för att optimera livsstilsinsatser och läkemedelsbehandling, säger Birgitta Sigvant.

Benartärsjukdom kallas också perifer arteriell sjukdom. Orsaken är oftast att ateroskleros i kärlen försämrar cirkulationen i benen, vilket kan ge smärtor efter en viss gångsträcka men även värk i vila och/eller svårläkta sår som kan leda till amputation.

Läs abstract:

Birgitta Sigvant med flera. Cardiovascular outcomes in patients with peripheral arterial disease as an initial or subsequent manifestation of atherosclerotic disease: Results from a Swedish nationwide study. Journal of Vascular Surgery, publicerad den 19 april 2017. DOI: 10.1016/j.jvs.2017.01.067

Relaterat material

Svenska vården dålig på att behandla fönstertittarsjuka

Ojämställd behandling vid perifer kärlsjukdom

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev