Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Betablockerare hjälper stel hjärtmuskel

Publicerad: 4 mars 2002, 09:18

Sviktande hjärtan som har en nedsatt förmåga att fylla sig och slappna av får en tydligt bättre funktion efter behandling med en betablockerare. Resultaten presenteras i en ny svensk studie, världens hittills största i sitt slag, med 113 patienter med diastolisk hjärtsvikt från 20 sjukhus.


Där man i dagligt tal talar om hjärtsvikt handlar det om en nedsatt förmåga hos hjärtat att dra sig samman och pumpa ut blodet i kroppen. För att kompensera denna försvagning växer hjärtmuskeln och hjärtat förstoras.  Detta är systolisk hjärtsvikt. Men det finns också diastolisk hjärtsvikt, en inte lika känd diagnos.   Vid diastolisk hjärtsvikt är hjärtats förmåga att fylla sig och slappna nedsatt. Denna störning leder till att hjärtmuskeln blir styvare och stelare. Det blir svårare för hjärtat att fylla kamrarna med blod. Det ökade trycket inne i hjärtat får till följd att hjärtväggarna blir tjockare och att hålrummen i hjärtat förminskas.   - Man kan säga att medan det systoliska hjärtat växer utåt, växer det diastoliska hjärtat inåt, förklarar Ulf Dahlström, överläkare vid kardiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.  Han är huvudkoordinator för Swedic-studien, världens hittills största studie av patienter med diastolisk hjärtsvikt och effekterna av behandling med betablockerare.   De första resultaten från studien presenterades i november förra året vid American Heart Associations kongress i USA. Intresset för studien är stort, enligt Ulf Dahlström.  - Detta beror på att det saknas kunskap om den diastoliska hjärtsvikten, till skillnad från den systoliska som forskningen ägnat mer uppmärksamhet eftersom man har trott att den är mera vanlig, säger han.  Exakt hur vanligt det är med diastolisk hjärtsvikt vet man inte.   - Man har helt enkelt antagit att de hjärtsviktspatienter som inte har problem med den systoliska funktionen i stället har en diastolisk rubbning. Då har man fått fram en uppskattad förekomst på 30-50 procent av alla patienter med hjärtsvikt, säger Ulf Dahlström, som beskriver diastolisk hjärtsvikt som en sjukdom i första hand hos äldre.  - I åldern runt 60 år är förekomsten cirka 10 procent, medan den är omkring 70 procent om man i stället tittar på åldersgrupper runt 80 år, fortsätter han.  Swedic-studien, som startade 1997, är också den första studien där man vid bestämning av den diastoliska funktionen använt åldersjusterade mått för att skilja en sjuklig förändring av hjärtmuskeln från normala åldersförändringar i hjärtat - ett problem vid diagnostiken av sjukdomen.  Symtomen vid systolisk och diastolisk hjärtsvikt är likartade. Ofta förekommer också de två rubbningarna samtidigt. Att identifiera patienter med enbart diastolisk hjärtsvikt är därför ett problem.   Dessa problem blev uppenbara när multicenterstudien skulle genomföras. Trots att 20 svenska sjukhus deltagit i jakten på patienter med diastolisk hjärtsvikt, har det varit svårt att vaska fram ett tillräckligt stort underlag.  - Det största hindret var att patienterna som skulle ingå i studien inte fick stå på behandling med betablockerare, eftersom det var effekten av denna medicin vi ville undersöka i studien, förklarar Ulf Dahlström.  Endast tolv av sjukhusen lyckades hitta några patienter, trots att man totalt gick igenom flera tusen journaler. Efter den mödosamma gallringen återstod 113 patienter.  Förutom traditionell behandling fick hälften av patienterna den kärlvidgande betablockeraren carvediol, som i Sverige säljs under namnet Kredex. Den andra hälften fick en overksam substans. Samtliga patienter följdes under åtta månader med hjälp av ultraljud och dopplermätningar för att beräkna blodflödet.  När de åtta månaderna gått kunde forskarna konstatera att hjärtats diastoliska funktion signifikant hade förbättrats hos dem som fått carvediol.  - Hjärtats förmåga att fylla sig och slappna av hade klart förbättrats, konstaterar Ulf Dahlström.  Under studiens gång har forskarna även utarbetat ett nytt sätt att mäta den diastoliska funktionen, E/A-kvoten. Den beräknas med utgångspunkt från flödeskurvan över mitralisklaffen. Flödeskurvan får man fram vid dopplerundersökning av hjärtat. E är ett mått för hur snabbt vänster kammare fyller sig och A står för fyllnaden av förmaken.   - Att beräkna blodflödet genom hjärtat med hjälp av en E/A-kvot är inte något nytt. Det nya är att vi lagt in parametrar som tar hänsyn till patientens ålder, förklarar Ulf Dahlström.  Han anser att den åldersjusterade E/A-kvoten mycket väl kan användas vid rutinmässiga undersökningar i fortsättningen.  Alla data från Swedic-studien är inte analyserade. Därför är det för tidigt att säga något om sjuklighet och dödlighet hos patienterna. Senare i år hoppas forskarna presentera fler resultat.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev