Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Blandade resultat i Pegasus-studien

Publicerad: 14 Mars 2015, 16:00

Efter att Astra Zenecas stora studie om långvarig behandling med trombocythämmaren Brilique (ticagrelor) presenterades i lördags präglas kommentarerna generellt av försiktighet.


Ny version publicerad, måndag 16 mars kl 14.00.

– Studien ger ett stöd för att använda ticagrelor i det här sammanhanget för högriskpatienter efter en hjärtinfarkt. Men effekten av behandlingen i form av minskad risk för propprelaterade händelser måste vägas mot den ökade risken för blödningar och kostnaden för behandlingen. Jag tror att resultaten kommer att diskuteras mycket framöver, säger Kristina Hambraeus, överläkare och verksamhetschef på hjärtkliniken vid Falu lasarett.

Det har varit en het diskussionsfråga bland kardiologer om hur lång tid patienter som haft akut kranskärlssjukdom ska ha behandling med ytterligare en trombocythämmare i tillägg till acetylsalicylsyra. I dag rekommenderas ett år av sådan dubbel trombocythämmande behandling.

I den nya studien lottades över 21 000 patienter som haft en hjärtinfarkt för ett till tre år sedan till att få eller inte få dagligt tillägg med ticagrelor i en av två olika doser, 60 eller 90 milligram.

Resultaten presenterades på det vetenskapliga mötet för American College of Cardiology, ACC, i San Diego och publiceras också i tidskriften New England Journal of Medicine.

Efter i median 33 månaders uppföljning fanns det en 16-procentig minskad risk för kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller stroke bland patienterna som lottades till ticagrelor, jämfört med den i placebogruppen.

Men som väntat fick de också en högre risk för blödningar, som var mer än dubbelt så stor som i kontrollgruppen.

Forskarna beräknar att om 10 000 patienter började behandling med ticagrelor skulle årligen 42 kardiovaskulära händelser undvikas till priset av 31 större blödningar. Detta gällde för dosen 60 milligram som framstod som mest gynnsam ur risk-nyttasynpunkt.

Den amerikanske hjärtläkaren John Keaney skriver i en ledarkommentar i New England Journal of Medicine att propprelaterade händelser som hjärtinfarkt och stroke är värre för patienten än en större blödning.

Samtidigt påpekar han att patienterna i studien hade ytterligare minst en riskfaktor för propprelaterade händelser, som diabetes eller kronisk njursjukdom, och inte tidigare hade haft någon större blödning. ”Sålunda är det inte alla patienter som haft hjärtinfarkt som uppfyller kriterierna i studien”, skriver John Keaney.

Harvardprofessorn Marc Sabatine, som ledde studien, poängterar att effekten av behandlingen var tydlig under hela uppföljningsperioden.

– Om jag står inför en patient som haft hjärtinfarkt skulle jag baserat på våra data fortsätta med behandling med ticagrelor så länge patienten tolererade den, säger han i ett pressmeddelande från ACC.

Men för svensk klinisk praxis kommer resultaten inte få stor betydelse, åtminstone inte enligt professor Paul Hjemdahl, som är ordförande i expertrådet för hjärt-kärlläkemedel inom läkemedelskommittén i Stockholms läns landsting.

– Den ytterligare skyddseffekten av att lägga till ticagrelor är liten i förhållande till den ökade risken för blödningar. Det gäller i så fall att verkligen sålla ut de patienter som man tror har nytta av behandling. Vi får smälta studien och diskutera ihop oss i expertrådet, men spontant tycker jag inte studien ger någon större anledning till bredare prevention med ticagrelor, säger han.

Läs abstract till studien

Mark Bonaca med flera. Long-Term Use of Ticagrelor in Patients with Prior Myocardial Infarction. New England Journal of Medicicine, publicerad online den 14 mars 2015. DOI: 10.1056/NEJMoa1500857

Rättelse: En tidigare felaktig siffra på antalet kardiovaskulära händelser som skulle undvikas har blivit ändrad.

Relaterat material

Förlängd dubbel trombocythämning gav färre hjärtinfarkter

Fler blandade resultat vid förlängd trombocythämning

”Studien kommer att skapa många diskussioner”

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev