Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag07.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Blygsam effekt i jättelik kolesterolstudie

Publicerad: 5 September 2017, 08:00

HDL-partiklar hjälper till att frakta bort kolesterol för aterosklerotiska plack i kärlen. Därför har det funnits en idé om att man kan minska hjärt-kärlsjuklighet genom att höja HDL-kolesterolet. Hittills har inte principen visat sig fungera och hypotesen om det ”goda” kolesterolet har mötts med alltmer tvivel.

Tilläggsbehandling med den blodfettmodifierande läkemedelkandidaten anacetrapib gav patienter med aterosklerotisk kärlsjukdom mindre risk för att av drabbas nya kärlhändelser – men bara med 9 procent.


Ämnen i artikeln:

HjärtinfarktKarolinska institutetLäkemedelKolesterolESC

– Den här studien har mer ett vetenskapligt värde än vad den har ett kliniskt, säger Mats Eriksson, professor i medicin vid Karolinska institutet som varit inblandad i prövningar av andra läkemedelskandidater i samma klass, så kallade CETP-hämmare.

Dessa läkemedel togs ursprungligen fram främst för att höja HDL-kolesterolet, som tidigare benämndes det ”goda” kolesterolet. Mekanismen är att hämma ett enzym som överför kolesterol från HDL-partiklar till LDL-partiklar, vilket också därmed minskar det ”onda” LDL-kolesterolet.

Tre tidigare stora prövningar har dock inte lyckats visa någon positiv effekt på hjärt-kärlsjuklighet när CETP-hämmare testats på patienter. Inte minst väckte det stora rubriker när företaget Pfizer år 2006 fick avbryta en studie med läkemedelskandidaten torcetrapib på grund av ökad dödlighet i behandlingsgruppen.

Därför var det överraskande när företaget MSD under sommaren meddelade att deras CETP-hämmare anacetrapib faktiskt hade uppfyllt den primära effektvariabeln i studien Reveal med över 30 000 patienter.

Men när resultaten redovisades i mer detalj på den europeiska kardiologikongressen ESC i Barcelona i förra veckan kunde mottagandet ha blivit mer entusiastiskt.

Efter i median 4,1 år hade andelen patienter som drabbats av en första kranskärlsrelaterad händelse i form av död, hjärtinfarkt eller ha behövt göra en revaskularisering minskat från 11,8 procent i placebogruppen till 10,8 procent bland dem som fått anacetrapib. Detta motsvarar alltså en relativ riskminskning på bara 9 procent.

– Det här visar hur svårt det är att visa påtagliga kliniska effekter med nya läkemedel på redan välbehandlade patienter. I studien hade alla deltagarna en kraftfull statinbehandling med atorvastatin, säger Mats Eriksson.

Vad som orsakade riskminskningen i studien, om det var ökning av HDL- eller minskning av LDL-kolesterol, kan forskarna bakom studien inte säga. Men de lutar åt att det var det senare.

– Anacetrapib har en kraftigare sänkning på LDL-kolesterol än de andra CETP-hämmarna, så det ligger nära till hands att anta att detta är mekanismen. På så sätt stärker den kolesterol-hypotesen, säger Mats Eriksson.

Han vill dock inte avskriva anacetrapibs möjligheter att i slutändan få ett kliniskt genomslag.

– Jag skulle gärna vilja se resultaten för de patienter som hade diabetes i studien. Diabetiker har en blodlipidprofil som kan ha större möjlighet att gynnas av CETP-hämning, säger Mats Eriksson.

På MSD kan man i dag inte säga om man kommer att ansöka om godkännande för substansen. Företaget konstaterar att en annan studie visat att långvarig behandling med anacetrapib kan göra att den ackumululerar i kroppen.

Läs abstract till studien:

The HPS3/TIMI55-REVEAL Collaborative Group. Effects of Anacetrapib in Patients with Atherosclerotic Vascular Disease. New England Journal of Medicine, publicerad online den 29 augusti. DOI: 10.1056/NEJMoa1706444

Relaterat material

Pfizer avbryter tester efter larm om ökad dödsrisk

Kolesterolläkemedel stoppat

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev