Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Dagbok och databas lättade illamående

Publicerad: 22 september 2005, 07:47

Färre kräkningar och lindrigare illamående. Det blev resultatet när onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping införde patientdagbok och riktlinjer för hur medicin mot illamående ska användas.


Innan de nya rutinerna infördes kräktes nästan var tredje av klinikens bröstcancerpatienter under behandlingsdagen. Två år senare hade andelen sjunkit till 6 procent.

- Detta visar att man kan nå långt genom att använda enkla riktlinjer i kombination med noggrann uppföljning, säger Anette Cederberg, sjuksköterska på onkologiska kliniken.

Förr var det självklart att man skulle må illa och kräkas vid cytostatikabehandling, berättar Anette Cederberg. Detta ledde ibland till att patienterna tackade nej till fortsatt behandling.

- Sedan början av 1990-talet finns det dock läkemedel, antiemetika, som dämpar obehagen. Men fortfarande är illamående och kräkningar ett stort problem för många patienter, säger hon.

Tillsammans med sjuksköterskan Britt Andersson har hon i en klinisk studie följt upp effekten av riktlinjerna.

- Studien utgår från det dagliga arbetet på kliniken, där personalen sedan flera år tillbaka jobbar strukturerat med att förebygga illamående hos patienter som får cytostatikabehandling, förklarar Britt Andersson.

Redan 1999 började kliniken arbeta med patientdagböcker och mata in uppgifterna i en databas. Ett år senare infördes riktlinjerna, se faktarutan ovan till höger.

- Patienterna för dagbok över sitt illamående under tio dagar vid varje behandlingstillfälle. Vårdpersonalen får då möjlighet att kontrollera om den insatta antiemetikabehandlingen fungerar, eller om den ska justeras vid nästa behandlingstillfälle. Hur en eventuell upptrappning ska gå till finns noga angivet i riktlinjerna, förklarar Britt Andersson.  Uppgifterna i patienternas dagböcker lagras sedan i en databas på kliniken. På så sätt kan personalen utvärdera rutinerna både på individ- och gruppnivå. Och om det behövs kan riktlinjerna revideras. I dag finns över 4 000 patientdagböcker i databasen.

I sin studie har Anette Cederberg och Britt Andersson fokuserat på klinikens bröstcancerpatienter. De är en stor grupp som behandlas med cytostatika, och den typ av cytostatika som används vid behandlingen ger ofta biverkningar i form av illamående och kräkningar. Detta gör att det finns många dagböcker att studera, säger Britt Andersson.

Hon och Anette Cederberg har jämfört dagböcker från bröstcancerpatienter som fick cytostatikabehandling innan riktlinjerna infördes, med dagböcker från patienter två år efter införandet.

- Tack vare att man började jobba med patientdagböcker ett år innan de nya riktlinjerna togs i bruk, har vi material som vi kan jämföra, säger Britt Andersson.

Resultatet visar att införandet av riktlinjer minskade förekomsten av illamående och kräkning.

- Riktlinjernas genomslagskraft syns mest på att det blivit mindre svårt illamående, och att akut illamående, akut kräkning och fördröjd kräkning har minskat signifikant, säger Britt Andersson.

Anette Cederberg berättar att andra kliniker i landet visat intresse för klinikens arbetssätt.

- Vi vet att fem-sex andra kliniker också börjat jobba med patientdagböcker och riktlinjer. Hittills har dock ingen hunnit bygga upp någon databas. Vi funderar därför på att införa en   gemensam nationell databas som alla intresserade kliniker kan rapportera in dagböcker till. Redan i höst hoppas vi att detta arbete kan börja, säger hon.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev