Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Få nejsägare när sjukvårdens maktelit tycker till om euron

Publicerad: 9 september 2003, 12:24

Vårdfacken, läkemedelsindustrin, landstingsråden, patientföreträdarna, generaldirektörerna, professorerna och socialministern är rörande ense. Makthavarna i svensk sjukvård säger ett rungande ja till att Sverige ska införa euron som valuta, visar Dagens Medicins enkät till ett 40-tal makthavare.


Ska Sverige införa euron som valuta och därmed ta det tredje steget in i EMU, den ekonomiska och monetära unionen?  Den frågan splittrar regeringen, partierna, ekonomerna, fackföreningsrörelsen och det svenska folket. Men bland gräddan av Sveriges sjukvårdsmakthavare är uppslutningen kring euron näst intill total, visar en enkät som Dagens Medicin gjort.  Vi ställde frågan "Om det var folkomröstning i dag, skulle du då rösta ja eller nej till att Sverige inför euron som valuta?" till de personer som toppar Dagens Medicins årliga maktlista (se Dagens Medicin nr 1-3/03) och till andra företrädare för branschorganisationer, näringsliv, fack och forskningsinstitut inom sjukvårdssektorn.  35 av de 41 tillfrågade säger ja, tre vill inte svara, en har inte bestämt sig - och bara två säger nej.  Ingrid Burman, ordförande i socialutskottet och andre vice ordförande i vänsterpartiet, varnar för att införandet av euron kan skada den svenska sjukvården:  - Vid en lågkonjunktur är det stor risk att vi inte kan finansiera sjukvården i samma utsträckning som i dag, om vi lämnar över de instrument som behövs för att stimulera sysselsättning och investeringar till Europeiska centralbanken.  Hon pekar på att de EU-länder som står utanför valutaunionen lägger ner mer resurser på välfärden än euroländerna.  - Vid ett ja till EMU riskerar vi att ministerrådets rekommendationer resulterar i en mer restriktiv välfärdspolitik.  Vårdfackens företrädare säger ja  Den andra nej-sägaren är Ronnie Hansson, ordförande i Sveriges farmacevtförbund. Han bejakar EU, men tvekar inför valutaunionen.  - Jag förstår mig inte på stabilitetspakten och vad som kommer att hända med ekonomin, räntorna och priserna. Tills jag fått alla fakta på bordet om att det skulle vara bättre med euron står jag hellre kvar vid kronan, säger han.  Inget av vårdfacken tar officiellt ställning för eller emot euron.  Men ordförandena för Vårdförbundet, Läkarförbundet och Legitimerade sjukgymnasters riksförbund är alla varma euroanhängare:  - Patienternas krav kommer snart att leda till att vården, som i dag är en nationell angelägenhet, till väsentliga delar kommer att ske som ett samarbete i Europa. Som fullvärdiga medlemmar, genom ett ja till euron, kommer vi att kunna ha ett starkt inflytande på denna utveckling, svarar Läkarförbundets ordförande, Bernhard Grewin.  - Gemensam valuta underlättar för oss att exportera vår höga kompetens inom sjukvård. Det kan även påskynda en höjning av lönenivåerna inom svensk sjukvård, säger Raija Tyni-Lenné, ordförande i Sjukgymnastförbundet.  Vårdförbundets ordförande, Eva Fernvall, har under eurokampanjen kommit ut som både ja-sägare och socialdemokrat och poserar på socialdemokraternas ja-affischer. Men hon tonar ned betydelsen av eurons införande för svensk sjukvård:  - När det gäller hur euron påverkar svensk sjukvård kan jag inte se någon direkt påverkan, utan det är mer indirekt genom möjligheten till tillväxt och genom ökad kunskap.  Tror vi klarar oss bättre tillsammans  Socialminister Lars Engqvist (s) far dessa dagar som en skottspole land och rike runt i regeringens frenetiska kampanj för ett EMU-ja.  - Det finns i dag övertygande ekonomisk forskning om att en gemensam valuta river handelsbarriärer och ökar handel och investeringar, vilket är de avgörande förutsättningarna för god tillväxt. En högre tillväxt är vad som krävs om vården och omsorgen ska kunna höja standarden, betala attraktiva löner och möta de framtida utmaningarna med ständigt ökade förväntningar, motiverar han sitt ja.  Lena Öhrsvik är ordförande för landets största patientorganisation - Reumatikerförbundet med 60000 medlemmar - och hävdar också hon att euron kommer att ge Sverige en högre tillväxt och därmed ökade resurser till sjukvården.  - Jag tror att vi som litet land har större möjligheter att klara påfrestningar om vi går ihop med andra.  Karolinska institutets rektor, Hans Wigzell, hävdar att Europa måste ta upp konkurrensen med USA och dollarn, Apotekets vd, Stefan Carlsson, ser den gemensamma valutan som ett naturligt nästa steg i Sveriges EU-medlemskap och Familjemedicinska institutets chef, Göran Sjönell, anser att Sverige ska vara solidariskt med övriga Europa.  Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, varnar för att svenskt utanförskap i valutaunionen på lång sikt får allvarliga indirekta effekter för svensk sjukvård.  - Om Sverige väljer att stå utanför det ekonomiska samarbetet i utvecklingen av det nya Europa finns avsevärda risker att svensk forskning, utveckling och teknik inom sjukvårdsområdet får svårare att hävda sig i konkurrensen, säger han.  Staffan Normark, vd för Stiftelsen för strategisk forskning, tror att en gemensam valuta underlättar kvalitetssäkring och gemensamma sjukvårdsrutiner på europeisk nivå, när framtidens patienter skickas till avancerade medicinska centra för den allra mest högspecialiserade vården i olika EU-länder.  Socialstyrelsens generaldirektör, Kerstin Wigzell, tror att samarbete och ömsesidigt beroende bidrar till en "mer spännande och fredlig värld". Björn Beermann, professor och chef för Läkemedelsverkets enhet för läkemedelsinformation och läkemedelsanvändning, utvecklar ett ovanligare argument:  - Jag litar betydligt mer på ja-partiernas företrädare än på nej-partiernas dito.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev