Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Felbehandlingar missas för integritetens skull

Publicerad: 18 Maj 2016, 05:30

Foto: Thinkstock

Potentiellt kan tusentals strokefall förebyggas varje år om felbehandlade patienter spåras via hälsodataregister. Men i dag väger risken för integritetsintrång tyngre.


Ämnen i artikeln:

Stroke

Blodförtunnande behandling kan kraftigt minska risken för stroke vid förmaksflimmer. Men i dag är det långt ifrån alla som borde få behandling som faktiskt får det. Varje år inträffar 5 000 strokefall hos patienter som har kända förmaksflimmer men inte förskrivits blodförtunnande behandling.

Nu föreslår bland andra Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar vid Karolinska institutet, att Socialstyrelsen ska spåra flimmerpatienter som står utan blodförtunnande genom att samköra patientregistret och läke­medels­registret. Och att landstingen sedan ska få listor med patienter som är i riskzonen för felbehandling, för vidarebefordran till ansvarig vårdenhet som får ta ställning till om en patient ska ha behandling.

– Här har vi alla data för att spåra upp felbehandling. Då tycker jag att det är helt oetiskt att inte göra någonting, säger Mårten Rosenqvist som tillsammans med kardiologkollegorna Leif Friberg och Viveka Frykman på Danderyds sjukhus har framfört förslaget i ett brev till Socialstyrelsen.

– Att med hjälp av nationella register identifiera enskilda patienter har generellt ansetts strida mot datalagen och personuppgiftslagen, av integritetsskäl. Och visst, det kan finnas ett mycket, mycket litet antal patienter som upplever sig kränkta av att vi försöker åtgärda deras eventuella felbehandling. Men vi anser att nyttan vida överstiger den potentiella skadan, fortsätter Mårten Rosenqvist.

Enligt Mona Heurgren, chef för avdelningen för statistik och jämförelser på Socialstyrelsen, saknas det i dag lagstöd för att lämna ut personuppgifter till vårdgivaren på det här sättet.

– Det är helt klart att det är så. Men vi tycker alltid att det är viktigt att pröva de här frågorna. Vi kommer att ta upp förslaget med vårt etiska råd, och även låta våra jurister titta på det igen.

Hon konstaterar att lagstiftningen är en avvägning mellan den personliga integriteten och nyttan, och att man hela tiden behöver titta över de avvägningar man gjort och föra en diskussion kring dem.

– Är det optimalt som det är tänkt? Om vi kommer fram till att det finns tveksamheter och att vi borde pröva det här igen så får man ju ta det tillbaka till lagstiftaren.

Mona Heurgren föreslår samtidigt alternativa vägar att spåra upp felbehandlade patienter, till exempel genom journalgenomgång.

Enligt Mårten Rosenqvist är dock en sådan åtgärd oerhört resurskrävande.

– Det är otroligt mycket enklare att plocka fram patienterna via olika register och fördela på landstingen, säger han och tillägger att det antagligen finns fler tillstånd där det skulle kunna vara aktuellt.

– Då skulle man ju kunna använda registren även till att få en behandlingseffekt. Nu samlar man bara på data. Man kan visa att det föreligger felbehandling. Skulle man göra på det sätt som vi föreslår skulle man faktiskt också kunna göra något åt den felbehandlingen.

Faktaruta

■ Blodförtunnande behandling för att förebygga stroke vid förmaksflimmer har hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
■ Eftersom det kan finnas kontra­indikationer för behandling, som ökad blödningsbenägenhet, har myndig­heten satt målnivån att minst 80 procent av patienterna ska få behandling.
■ I dag räknar man med att ungefär 70 procent av patienterna med förmaksflimmer får det.

KATRIN TRYSELL

Ämnen i artikeln:

Stroke

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev