Flimmer fixades lika bra med kyla som värme

– Det är en viktig studie som visar att metoderna är jämförbara på den här ibland svårbehandlade patientgruppen. Ett sådant vetenskapligt stöd har inte funnits tidigare, säger Fredrik Holmqvist, kardiolog vid Skånes universitetssjukhus i Lund, som inte själv varit delaktig i studien.

Förmaksflimmer är en typ av oregelbunden hjärtrytmrubbning och kan bero på flera saker. En vanlig orsak är att hjärtmuskelbuntar som förbinder lungvenerna med förmaket kan trigga hjärtat att slå extra slag. Då kan det bli aktuellt med en kateterburen lungvensisolering, så kallad kateterablation.

Tekniken går enkelt ut på att stoppa den självinitierande mekanismen som orsakar flimret. Det kan göras genom att föra in en kateter med en liten köldballong som fryser hjärtmuskelvävnaden i lungvenen. Alternativt kan vävnaden brännas med en annan form av kateter, så kallad radiofrekvensenergi. Den sistnämnda metoden är vanligast i Sverige, och Fredrik Holmqvist tror inte att det kommer förändras i grunden till följd av de nya resultaten.

– Radiofrekvenstekniken är en mer flexibel metod som utöver lungvensisolering används för att behandla andra bakomliggande mekanismer till förmaksflimmer, säger han.

Han påpekar dock att metoden med en så kallad kryoballong kan få större inflytande efter studien. Bland annat eftersom det går snabbare att använda ballongen samtidigt som tekniken är enklare.

– Jag kan tänka mig att metoden blir ett förstahandsval på en del centra som utför en förstagångsbehandling på patienter med normal förmaksanatomi. I den situationen kan man vara ganska säker på att det räcker med enbart lungvensisolering och då fungerar ballongen bra.

Han tror dock inte att svenska kliniker kommer att överge radiofrekvenstekniken helt för att i stället använda kryoballong.

Resultaten är publicerade i tidskriften New England Journal of Medicine. De visar att 35,9 procent av patienterna som fick radiofrekvensteknik tappade effekt av behandlingen, exempelvis i form av återfall i flimmer, under uppföljningstiden som i snitt var 18 månader. Motsvarande siffra för gruppen som behandlades med en kryoballong var nästan densamma, 34,6 procent. Risken att dö efter ingreppet var marginellt högre för patienter med kryoballong, men skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Studien innefattade 762 patienter med självinitierande förmaksflimmer som inte gick att korrigera med läkemedelsbehandling. Studien pågick mellan 2012 och 2015.

Läs mer i abstract:

￭ Karl-Heinz Kuck med flera. Cryoballoon or radiofrequency ablation for paroxysmal atrial fibrillation. New England Journal of Medicine, publicerad online den 9 juni 2016. Doi: 10.1056/NEJMoa1602014