Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Flitiga manliga Vasaloppsåkare fick oftare pacemaker

Publicerad: 29 augusti 2022, 12:17

Läkaren Niclas Svedberg är en av forskarna bakom studien på manliga Vasaloppsåkare.

Foto: Ulf Palm/TT, Kristina Hambraeus

Manliga Vasaloppsåkare verkar behöva pacemaker i något högre utsträckning än män som ratar skidåkning, enligt svenska långtidsdata.


Ämnen i artikeln:

Falu lasarettESCToppnyheter Hjärta-kärl

Fynden presenteras på årets ESC-kongress i Barcelona, Spanien.

– Det är spännande resultat. Framför allt att risken för implantation av pacemaker verkar vara högst bland männen som åkte snabbast och hade avverkat många Vasalopp, säger Niclas Svedberg som är en av forskarna bakom studien samt överläkare och biträdande verksamhetschef i kardiologi vid Falu lasarett.

Läs också: Nytt stöd för bakteriedödande påse runt pacemaker 

Det är känt att bradykardi – en ovanligt långsam hjärtrytm – är vanligare förekommande bland elitidrottare. Och många studier har genomförts om Vasaloppets möjliga påverkan på hjärtat. Men ingen har tidigare undersökt andelen som får en pacemaker efter att ha skidat mellan Sälen och Mora. 

Nu har svenska forskare utfört den hittills största studien på området. Data samlades in för fler än 209 000 män och kvinnor i Sverige som åkt Vasaloppet mellan åren 1989 och 2011. De jämfördes med en kontrollgrupp bestående av nästan 532 000 personer som inte var skidåkare. Alla följdes tills de behövde få en pacemaker inopererad eller drabbades av sitt första fall av bradykardi.

Forskarna fann att förekomsten av sådana händelser var 14 procent högre bland de manliga skidåkarna, och de med snabbast åktider eller med många Vasalopp i bagaget verkade alltså främst ligga i riskzonen. Detta jämfört med kontrollgruppen.

– Det är en relativt liten riskökning, och eftersom studien är av observationstyp kan vi inte bevisa några orsakssamband. Men en teori är att elitidrottare får en viss fibrosbildning i hjärtats retledningssystem. Det kanske kan förklara skillnaden som ses, säger Niclas Svedberg.

Han påpekar samtidigt att fynden inte ska tolkas som att träning är farligt.

– Fysisk aktivitet är a och o för att motverka i princip alla hjärt-kärlsjukdomar. Det är värt att understryka, säger han.

När forskarna analyserade data för kvinnliga Vasaloppsåkare sågs däremot ingen högre förekomst av bradykardi eller implantation av pacemaker, jämfört med kontrollgruppen. Däremot fanns en tendens mot lägre förekomst av sådana händelser bland kvinnorna med snabbast tider eller som hade genomfört många Vasalopp.

Men de här fynden vill inte Niclas Svedberg dra för stora växlar på.

– Främst eftersom uppföljningstiden för kvinnorna var betydligt kortare – de har ju inte fått köra Vasaloppet lika länge som män. De var också något yngre än de manliga skidåkarna i vårt underlag och ålder är den viktigaste riskfaktorn för pacemaker, säger han.

En svaghet med studien är att rätt få kvinnor fick en pacemaker inopererad, lyfter Niclas Svedberg. Det handlade om knappt 300 av totalt cirka 1 900 patienter. 

På det stora hela sattes en pacemaker in hos 0,23 procent av Vasaloppsåkarna respektive 0,27 procent av icke-åkarna. Resultaten är justerade för ålder.  

Följ all vår bevakning av ESC här!

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev