Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Forskning på telefon-HLR höjdpunkt på återupplivningsmöte

Publicerad: 16 november 2014, 11:53

Maaret Castren är läkare och professor i akutsjukvård vid Karolinska institutet, Katarina Bohm är sjuksköterska och ledande forskare inom telefon-HLR vid KI.

Foto: Carl-Magnus Hake

En studie som visar trolig nytta av tydligare riktlinjer för larmscentralsledd hjärt-lungräddning var en av höjdpunkterna på Resuscitation Science Symposium, enligt professor Maaret Castrén.


Varje år inleds American Heart Associations vetenskapliga möte med ett specialmöte om återupplivning, Resuscitation Science Symposium.

Inte sällan brukar forskare från Sverige och de andra nordiska länderna presentera viktiga studier om hjärtstopp, konstaterar Maaret Castrén, professor i akutsjukvård vid Karolinska institutet och verksamhetschef för akutsjukvården vid Helsingfors universitetssjukhus.

­– Det roligaste är att vi äntligen lyckats få upp forskning om larmcentralernas roll på agendan. Larmcentralerna har en väldigt viktig roll för att vi ska kunna öka överlevnaden i hjärtstopp, säger Maaret Castrén som varit med i symposiets planeringsgrupp.

Hon lyfter bland annat fram en studie från Arizona i USA där forskare undersökt resultatet av ett införande av mer strikta riktlinjer för telefon-HLR, alltså där larmcentralen ger instruktioner för hur vittnen till hjärtstopp kan utföra hjärt-lungräddning innan ambulansen kommer. Larmoperatörerna fick en gedigen utbildning och själva instruktionerna var kortare och mer kompakta.

Inte oväntat verkar införandet av riktlinjerna lett till att betydligt fler vittnen genomförde telefon-HLR samt även till att överlevnaden i hjärtstopp ökat från 8,3 till 11,0 procent.

I Sverige används visserligen telefon-HLR redan sedan flera år. Men studien är intressant ur ett annat perspektiv, enligt Katarina Bohm, sjuksköterska och forskare inom telefon-HLR på Karolinska institutet.

– Om patienten inte ansågs ha en normal andning instruerades vittnet att börja hjärt-lungräddning direkt, snarare än att vittnet skulle undersöka andningen mer noggrant. Här tror jag att vi i Sverige har någonting att lära för att minimera tiden till att hjärt-lungräddningen startas, säger hon.

Ytterligare en studie som lyfts fram av Maaret Castrén och Katarina Bohm handlar om bieffekter av mekaniska bröstkompressioner.

I studien har forskaren Niklas Friberg och hans kollegor vid Lunds universitet gått igenom obduktionsrapporter av patienter som avlidit efter hjärtstopp trots att de fått hjärt-lungräddning.

Slutsatsen var patienter som fått mekanisk hjärt-lungräddning med bröstkompressorn Lucas oftare hade frakturer på revben och bröstbenet, jämfört med dem som hade fått vanliga manuella kompressioner.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev