Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Framtidens influensavaccin effektivt mot alla virustyper

Publicerad: 25 januari 2006, 10:22

Om några år kan den årliga influensavaccinationen vara ett minne blott. Ett vaccin som skyddar mot alla typer av influensavirus har visat sig effektivt i möss, enligt en ännu opublicerad svensk-belgisk studie.


Eftersom influensaviruset byter skepnad från år till år skyddar en eventuell vaccination mot influensa bara en säsong åt gången. Den som vill vara någorlunda säker på att inte insjukna i feber och få huvudvärk och ömma muskler måste därför ta en ny spruta varje år för att skyddas mot den nya virusvarianten.

Men nu kan ett vaccin mot alla typer av influensavirus vara inom räckhåll. En grupp forskare vid Göteborgs universitet har i samarbete med ett belgiskt forskarteam tagit fram ett vaccin som är baserat på en del av influensaviruset som ser likadan ut hos alla varianter av influensavirus.

De försök som hittills gjorts på möss visar att vaccinet, i kombination med en immunförstärkare, ger ett mycket bra skydd mot olika influensatyper. Resultaten av studien kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Vaccine inom kort.

Nils Lycke, professor i klinisk immunologi vid Göteborgs universitet som varit med och gjort studien, hoppas att vaccinet så småningom ska kunna användas på människor.

- Det här vaccinet skulle kunna användas ungefär som stelkrampsvaccinet vi har i dag: man får en dos som barn och sedan bättras skyddet på ytterligare i vuxen ålder, säger Nils Lycke.  

De olika typerna av influensa delas in kategorierna A, B eller C beroende på hur arvsmassan i viruset ser ut. Dessutom namnges varje variant efter två av de glykoproteiner som finns på virusets yta: neuraminidas, N, och hemagglutinin, H.

Förstärkare retar immunsystemet  Varje år ändras aminosyrasekvensen i dessa proteiner på grund av mutationer, vilket gör att årets virus skiljer sig lite från den variant som uppstod året före.  

De vaccin mot influensa som finns tillgängliga i dag bygger på just hemagglutinin och neuraminidas. De antikroppar som bildas när en person vaccineras blir därför verkningslösa mot den influensaform som kommer året därpå, eftersom de inte känner igen aminosyrasekvensen i H eller N.

Det nya vaccinet bygger i stället på ett annat ytprotein, M2, som är konstant hos alla typer av viruset. M2 ligger djupare ner i virusets hölje och är inte lika exponerat som H och N, vilket är anledningen till att forskarna först inte trodde att M2 var någon bra kandidat för att ta fram ett vaccin.

Men nu visar de försök Nils Lycke och hans kollegor gjort att när den del av M2 som sitter utanpå viruset, en peptid på 23 aminosyror betecknad M2e, kopplas till en immunförstärkare bildar immuniserade möss stora mängder antikroppar mot denna peptid. Experimenten visar också att mössen på så sätt skyddas från att insjukna i influensa när de exponeras för virus.

Själva M2e-peptiden, som är utvecklad vid universitetet i Gent i Belgien, är i sig ganska dålig på att reta immunsystemet. Därför har den belgiska forskargruppen satt ihop peptiden med en så kallad bärare för att få fram en större molekyl som immunförsvaret lättare kan upptäcka. Tillsammans med bäraren som består av partiklar från hepatit B-viruset ger M2e upphov till en kraftig antikroppsproduktion i mössen.

Den del av vaccinet som Nils Lycke och hans kollegor tagit fram är en immunförstärkare som ökar vaccinets effekt ytterligare. Förstärkaren, som härstammar från ett toxin från kolerabakterier, är ett enzym som sätter igång immunsystemet.

Dosen kan kväva en människa  I de försök som gjorts har mössen fått tre vaccinationer genom nosen med 10-14 dagars mellanrum. Därefter har försöksdjuren utsatts för luftburen smitta med olika influensavirus.

Resultaten visar att de immuniserade mössen överlevde potentiellt dödliga doser av influensavirus, medan möss som inte vaccinerats insjuknade, gick ned i vikt och dog inom tio dagar efter att de exponerats för viruset.

Den vaccinprototyp som nu tagits fram är tänkt att tas i form av en nässpray, vilket enligt Nils Lycke har flera fördelar. Influensa är en luftburen smitta och därför är det bra att få ett lokalt skydd mot viruset i luftvägarna eftersom det är den vägen viruset tar sig in i kroppen.

En nässpray innebär dessutom ett säkrare system än vaccination med kanyler, eftersom risken för spridning av hepatit och hiv försvinner.

Mia Brytting, chefsmikrobiolog vid avdelningen för virologi på Smittskyddsinstitutet, tycker att idén bakom det nya vaccinet är bra. Eftersom genen som kodar för M2 är så väl konserverad hos alla typer av influensavirus är det, enligt Mia Brytting, helt rätt tänkt att utgå från just M2-proteinet vid framtagning av ett universellt vaccin.

- Det har gjorts försök med M2 i form av DNA-vaccin tidigare, så det är fler som har varit inne på samma spår, säger hon.

Samtidigt är Mia Brytting tveksam till att vaccinsystemet alls går att överföra på människor.

- Det är väldigt stora volymer som mössen immuniserats med i den här studien. Om en människa tog motsvarande mängder av vaccinet i näsan skulle vi få ner det i lungorna och kvävas, säger hon.

Men enligt Nils Lycke är det inte så stora mängder mössen fått. Dessutom är det inte säkert att människor skulle behöva så mycket högre doser än mössen.

- Det här vaccinet är mycket mer potent och skulle kunna användas i mindre mängder än dagens influensavaccin, säger Nils Lycke.

Han och hans kollegor hoppas kunna komma igång med kliniska fas 1-prövningar under 2007.

Camilla Wernersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev