Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Från passagerartransport till intensivvård på sex korta timmar

Publicerad: 22 Augusti 2002, 10:40

En hotellbrand i Åre eller en bussolycka i Turkiet. På mindre än sex timmar ska ett vanligt passagerarplan kunna förvandlas till en nästan komplett intensivvårdsavdelning med plats för fler än 30 patienter. 25 läkare och sjuksköterskor tränar nu för fullt för att vara beredda när larmet går.


D-80-maskinen skakar fram på 600 meters höjd över sommarlandskapet. Luftströmmar från marken får planet att kränga fram och tillbaka och minskar effektivt lusten för den lunch som snart ska serveras ombord.

...................................................  Klicka på länken till höger för att se en större grafik.  ...................................................  Någon ropar bakom mig:  - Patienten har hjärtstillestånd!  Två sjuksköterskor lossar blixtsnabbt mannens säkerhetsbälte, lyfter ner honom från stolen och placerar honom liggande i mittgången. Den ena sjuksköterskan ger syrgas medan den andra påbörjar hjärtmassage.  - ..åtta, nio, tio. Puls?  - Ingen puls. Ingen andning.  En tredje sjuksköterska kryper över stolsryggen och fortsätter hjärtmassagen från andra sidan mittgången.  - "fyra, fem, sex" fortfarande ingen puls?  Nej, fortfarande ingen puls. Och om sanningen ska fram lär vi få vänta förgäves på att just den här patienten ska kvickna till.  Dockan som ligger i mittgången och blir utsatt för den hårdhänta behandlingen utgör ett av övningsmomenten i den första utbildningen för vårdpersonal i det svenska nationella ambulansflyget, förkortat Snam.  I planet finns 12 läkare och 12 sjuksköterskor med inriktning på anestesi och intensivvård som sökt till denna första kurs i Luftfartsverkets regi.  Personalen är indelad i fyra grupper: blå, röd, gul och grön. Den gröna gruppen avslutar upplivningsförsöken på patienten med hjärtstillestånd och går vidare till nästa station, där en kvinna klagar över smärtor. Hon är nyligen opererad för aortablödning, men smärtorna är inte begränsade till operationsområdet. Var har hon mer ont?  Så småningom ställer gruppen korrekt diagnos: Trumhinnan är spräckt på grund av ett kraftigt infekterat mellanöra, antagligen något som hände i starten.  - Övningarna har konstruerats så att de ska visa på de speciella problem som kan uppstå vid en transport av intensivvårdspatienter, berättar Helge Brändström, överläkare vid akut- och katastrofmedicinskt centrum, AKMC, vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han har också ansvar för projektets medicinska del.  I övningsmomentet ingår även att flygplanet inte uppför sig så väluppfostrat som man är van vid från semestertrippen till Spanien eller Grekland. Krängningarna i början av flygningen är borta. I stället befinner vi oss i en brant stigning i 30 graders vinkel som ska ta oss upp till 9000 meters höjd. Samtidigt svänger planet kraftigt och vi pressas mot golvet.  Ambulansflyg i Sverige är inte unikt i sig. I dag transporteras skadade med ambulanshelikopter, SOS Ambulansflyg och försvarets Herkulesplan. Men vad som gör Snam-projektet speciellt är konceptet - ett vanligt passagerarplan förvandlas till en intensivvårdsavdelning inom sex timmar från det att larmet gått. De specialutrustade bårar som ska köpas in till projektet innebär också att patienterna ombord kan erbjudas en vård med hög medicinsk och teknisk nivå.  - Projektet är initierat av regeringen och ägs av Luftfartsverket. Uppdraget är att höja vårdnivån för luftburna transporter i både fred och krig. Under förprojekteringen inträffade dessutom diskoteksbranden i Göteborg som ytterligare visade på behovet att snabbt kunna flytta på intensivvårdspatienter, säger Helge Brändström.  - I förutsättningarna inför projektstarten ingick några olika tänkbara katastrofscenarier som vi skulle planera för, som en hotellbrand i Åre, en gruvolycka i Kiruna eller en bussolycka i Turkiet, berättar han vidare.  Övningen ombord fortsätter. En teoretisk beräkningsuppgift ska utföras. Hur mycket syrgas behöver man ta ombord på planet för att transportera ett visst antal patienter från Turkiet till Sverige? I lugn och ro på marken en överkomlig uppgift, men här ombord i bullret och trängseln blir det betydligt svårare.  Färden har fört oss sydväst ner mot Östersund men nu styr vi norrut igen, mot Storumans fjällmassiv. Och vi förbereds på en simulerad nödlandning, där förutsättningen är att det uppstått ett tryckfall i kabinen, till exempel på grund av att ett fönster gått sönder.  På 9000 meters höjd, där vi nu befinner oss, är det 50 grader kallt och ont om syre. Det gäller alltså att snabbt ta sig ner till en höjd som ger syre och värme. MD-80-maskinen styr nosen neråt i 30 graders vinkel och på ett par minuter är vi nere på 3000 meters höjd. Räddade!

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev