Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Han är Årets unga forskare i Skåne

Publicerad: 9 november 2022, 14:15

Igor Zindovic, Årets unga forskare i Skåne, säger att gratulationerna har börjat dimpa in.

Foto: Region Skåne

Igor Zindovic, biträdande överläkare inom thoraxkirurgi vid Skånes universitetssjukhus, är Årets unga forskare i Region Skåne.

Ämnen i artikeln:

Skånes universitetssjukhusToppnyheterKarriärsöndag

Malin Pääjärvi

malin.paajarvi@dagensmedicin.se


Aortadissektion är ett tillstånd som innebär att kärlväggens lager i stora kroppspulsådern separeras från varandra och skapar en falsk blodkanal samtidigt som kärlväggen försvagas och riskerar att brista. Igor Zindovic prisas för sin forskning om behandlingsformer som kan minska komplikationerna efter aortadissektion.

Varför är det här viktigt?
– Aortadissektion är en relativt ovanlig sjukdom, men de som drabbas drabbas väldigt hårt och mortaliteten är hög. 20–50 procent dör redan innan de kommer till akuten, sedan dör 10–15 procent av själva operationen. Och av de som överlever själva operationen får 70 procent någon typ av komplikation.

– Det kan vara blödningskomplikationer, njursvikt, hjärtsvikt, men framför allt och det som vi håller på att forska på nu så får 20–30 procent neurologiska komplikationer. De är särskilt svåra för patienterna för de är väldigt drabbande och de kräver stora resurser från intensivvård och vårdavdelningar och rehabiliteringsenheter. Det är en stor börda för både patienterna och vården.

Vad har ni kommit fram till så här långt?
– Projektet är fortfarande i sin linda men det vi har kunnat konstatera är att man tidigare har utvärderat neurologiska komplikationer baserat på deras kliniska presentationer. Vi har sett att om man i stället utvärderar dem utifrån röntgenbilder och tittar på hur den anatomiska skadan ser ut så kan vi hitta olika mekanismer som bidrar till olika typer av hjärnskada. Våra preliminära data tyder också på att det finns kända, men inte alltid använda, kirurgitekniska metoder som man skulle kunna använda för att reducera risken för hjärnskador.

Vad kan det exempelvis vara?
– Till exempel, och nu pratar vi bara om preliminära data, men som det ser ut nu så kan man reducera risken för emboliska förändringar i hjärnan genom att via vensystemet skölja blod bakifrån så att man rensar ut proppmaterial från det arteriella kärlsystemet. 

– Vi har även en hypotes att en del av hjärnskadorna uppstår på grund av att det kommer in luft i kärlträdet i samband med operationen. Vi genomför därför en stor studie inom projektet där vi ska utvärdera om koldioxid, som kan tränga undan rumsluften från operationssåret, kan minska mängden luftbubblor. Och anledningen till att vi testar med just koldioxid är för att den har 20 gånger högre löslighet i blodet än vad rumsluft har. 

Kan du berätta mer om studien?
– Det är en prospektiv randomiserad blindad studie som vi har satt i gång. Vi har inte gjort några analyser på studiedeltagarna än utan vi väntar med det tills vi har samlat in fler. 2024 tror vi att vi har lyckats samla ihop det material som vi behöver. 

Hur känns det att få utmärkelsen?
– Det känns jättebra. Det är givetvis väldigt hedrande och ett erkännande på vad jag har åstadkommit hittills och en spark i baken att fortsätta forska ännu mer och bättre.

Priset delas ut av Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten till yngre framgångsrika kliniska forskare i Region Skåne. Förutom äran tilldelas pristagaren ett diplom och en prissumma på 60 000 kronor.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev