Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Immunhämmande stent gav färre nya förträngningar

Publicerad: 19 mars 2002, 08:25

ACC 2002: Genom att behandla stentar med ett immunhämmande läkemedel går det att kraftigt sänka både dödligheten och risken för en ny förträngning efter en ballongvidgning, visar nya studier som väckt stor uppmärksamhet på kardiologkongressen, ACC.


Vid en ballongvidgning av kranskärlen sätter man för det mesta in ett litet metallnät, en stent, i kärlet för att hålla det öppet och minska risken för nya förträngningar i det behandlade området. Trots detta drabbas 20-25 procent av patienterna av återförträngning, restenos, med de stentar som används i dag.  Det senaste året har det kommit rapporter om stentar som inte ger några komplikationer efter en ballongvidgning. Bestrukna med det immunhämmande läkemedlet sirolimus har de kraftigt minskat frekvensen av nya kärlförträngningar.  Anmärkningsvärda resultat  Rapporterna på hjärtläkarkongressen ACC fortsätter att blåsa upp förväntningarna, även om antalet patienter i de redovisade studierna är lågt. Den längsta uppföljningen av patienter som fått sirolimusstentar har gjorts av professor Eduardo Sousa från Sao Paulo i Brasilien. Det är en observationsstudie på 43 patienter med relativt enkel kranskärlssjukdom.  Enligt Eduardo Sousa har inte någon patient fått en ny förträngning i det behandlade området under två år efter ballongvidgningen. Inte en enda patient hade heller dött under uppföljningsperioden.  Nya siffror om sirolimusstentarna presenterades även från en fransk studie, där 238 patienter randomiserats till att antingen få en sirolimusstent eller en stent av dagens standardtyp. Professor Jean Fajadet vid Pasteurkliniken i Toulouse rapporterade ettårsdata som visade att andelen allvarliga kardiovaskulära händelser i den grupp som behandlades med de nya sirolimusstentarna var 6 procent, mot 29 procent i den grupp som hade fått ballongvidgning med traditionella stentar.  I en subgruppsanalys över de diabetessjuka patienterna i studien, konstaterade Jean Fajadet att det efter sex månader inte fanns några restenoser i sirolimusgruppen, mot 42 procent i kontrollgruppen. Fortfarande efter tolv månader hade inga diabetessjuka drabbats av restenos.  Resultatet är anmärkningsvärt då diabetessjuka ansetts mindre lämpade för ballongvidgning, just därför att de oftare får komplikationer, se Dagens Medicins Tema Hjärta & kärl, nr 10/02.  Hög dödlighet i kontrollgruppen  Denna typ av subgruppsanalyser måste dock tolkas försiktigt, eftersom det totala antalet patienter i den franska studien är så litet. Ulf Hedin, kärlkirurg vid Karolinska sjukhuset i Solna, och specialiserad på stentar i sin forskning, konstaterar också att de stora skillnaderna i dödlighet mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen bör granskas kritiskt.  - Vi vet för lite om urvalet av patienter till de olika delgrupperna i studien, säger han.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev