Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Insulin misstänks öka risk för ny infarkt hos diabetiker

Publicerad: 16 April 2008, 13:23

Typ 2-diabetiker som haft hjärt-infarkt tycks löpa större risk att få en ny infarkt eller stroke om de behandlas med insulin, jämfört med tablettbehandling. Och detta kan sannolikt inte för-klaras av att de insulinbehandlade patienterna var sjukare, enligt en ny svensk studie.


En väl avvägd insulinbehandling anses vara det effektivaste sättet att sänka högt blodsocker. På senare tid har det diskuterats om läkare väntar för länge med att ge typ 2-diabetiker insulin. Men den nya studien visar att insulin också kan vara associerat med negativa effekter.

Analysen grundar sig på den så kallade Digami 2-studien, med cirka 1 200 diabetiker från europeiska länder, som kom in till sjukhus med hjärtinfarkt. De randomiserades till att efter utskrivning få insulin, eller så fick den ansvariga läkaren fritt välja behandling.

Nu har forskargruppen undersökt vilken behandling patienterna faktiskt fick, och hur det gick för dem i upp till tre år efter hjärtinfarkten.

Vid utskrivningen stod 690 på insulinbehandling, 268 fick tablettbehandling med sulfonylurea och 200 behandlades med metformin. Risken för en ny hjärtinfarkt eller stroke under uppföljningstiden var drygt 22 procent för dem som behandlades med insulin, jämfört med cirka 13 för dem som inte gjorde det.

- Man kan invända att det inte är så konstigt eftersom de som får insulin ju oftast är sjukare. En del hade också insulin sedan tidigare, innan de randomiserades i studien, och vissa hade fått det för att deras läkare valt det. Därför gick vi vidare och gjorde nya analyser, säger Linda Mellbin, doktorand och ST-läkare vid hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Fördubblad risk
I ett andra steg studerade forskarna speciellt de 317 patienter som i och med studien blev nyinsatta på insulin. Bland dessa var risken för en ny icke-dödlig hjärtinfarkt eller stroke nästan dubbelt så stor som för dem som inte fick insulin.

Även i denna grupp ingick dock några som inte randomiserats till insulin utan som fått det för att deras läkare valt det. I en sista analys inkluderades endast de som blivit nyinsatta på insulin genom randomisering, 245 stycken. Även här kvarstod en i genomsnitt fördubblad hjärtinfarkt- och strokerisk, cirka 13 procent, jämfört med de övriga där runt 7 procent drabbades. Lägst var risken för patienterna som behandlades med metformin.

- Studien är visserligen inte helt randomiserad, men mycket talar för att resultaten stämmer eftersom de finns med i alla tre stegen, säger Linda Mellbin.

Möjlig effekt på endotelet
Resultatet är också korrigerat för en mängd olika faktorer, som rökning och hur väl kontrollerat patienternas blodsocker var.

Varför insulinbehandling tycks öka risken för nya hjärt-kärlproblem kan forskarna bara spekulera i. Det finns misstankar om att insulin i längden kan ha negativa effekter på endotelet och att blodproppsbildningen påverkas.

Risken att dö under uppföljningstiden för patienterna i studien var densamma i grupperna. Forskarna anser dock att det inte är otroligt att den högre hjärtinfarktrisken i insulingruppen på längre sikt kan påverka även dödligheten.

- Vår slutsats är den klassiska, det behövs fler studier om detta. Men vi tror att om man ska använda insulin till typ 2-diabetiker är det förmodligen extra viktigt att uppnå god blodsockerkontroll. Annars riskerar man att få både de dåliga effekterna av ett högt blodsocker, och de eventuellt dåliga effekterna av insulinet, säger Linda Mellbin.

Men måste inte svårt sjuka diabetiker ha insulin?

- Jo, när de kommit till ett stadium där betacellerna har minskat sin insulinproduktion. Sjukvården ska absolut inte sluta att ge insulin till typ 2-diabetiker, men det är viktigt att göra en individuell bedömning, säger Linda Mellbin.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev