Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Kommuner kräver att ansvar för MRSA-smitta blir utrett

Publicerad: 4 mars 2002, 14:19

När ett demensboende i Höör drabbades av MRSA-smitta ville kommunen skicka de smittade till infektionskliniken i Lund. Men kliniken tog inte emot dem på grund av platsbrist. Nu begär flera kommuner att Socialstyrelsen klargör ansvarsfördelningen.


I slutet av sommaren 2001 gjordes en obehaglig upptäckt på demensboendet Solhaga i Höör. Fem boende och fem anställda hade drabbats av meticillinresistenta stafylokocker, MRSA. Kommunen vände sig till infektionskliniken i Lund i hopp om att kunna skicka de smittade dit.  - Vi är inte rustade för att klara sånt här. Ett särskilt boende är inte byggt för att isolera patienter, säger Susanne Leijon, medicinskt ansvarig sjuksköterska på Solhaga demensboende.  Smittad personal fick gå hemma  Men infektionskliniken tog inte emot de smittade. Håkan Ringberg, biträdande smittskyddsläkare på smittskyddsenheten i Skåne, anser att det av resursskäl var omöjligt.  - Jag tycker det skulle ha varit önskvärt att kliniken hade tagit emot de smittade. Men att belägga fem platser med MRSA-patienter som har en lång vårdtid är svårt. Då skulle kliniken inte ha klarat det ständiga flödet av akutpatienter, säger han.  Kommunen blev tvungen att ha kvar de smittade på Solhaga demensboende. En arbetsam tid följde. Den friska personalen jobbade övertid för att täcka upp luckan efter de sjuka och levde med oron att själva bli smittade. Smittade anställda gick hemma sjukskrivna, kom efter några månader tillbaka till arbetet, och visade sig på nytt vara smittbärare.  Kräver en utredning av ansvaret  Mellan augusti och december 2001 innebar behandlingen av de smittade och sjukskrivningarna bland personalen cirka 1 miljon kronor i merkostnader för kommunen.  I december anmälde Susanne Leijon förekomsten av smittan och situationen på boendet till Socialstyrelsen enligt lex Maria.  Det hon framför allt vill att Socialstyrelsen ska reda ut är de olika vårdgivarnas ansvar.  Biträdande smittskyddsläkaren Håkan Ringberg tycker att Susanne Leijon gjorde rätt som anmälde saken till Socialstyrelsen.  - Det är bra, eftersom det inte finns några riktlinjer om ansvarsfördelningen. Jag är spänd på vad Socialstyrelsen ska säga. Om den uttalar att det är infektionsklinikens sak att ta hand om det här då måste man också skapa resurser för att göra det möjligt, säger han.  En annan skånsk kommun, Bjuv, skrev till Socialstyrelsen i ett liknande ärende redan i oktober 2000. I slutet av 1999 konstaterades att en vårdtagare och flera i personalen på ett av kommunens gruppboenden var MRSA-smittade.  Kommunen hyrde då en egen lägenhet till den smittade vårdtagaren. Bemanningen var svår att klara, eftersom den friska personalen var rädd för att jobba nära den smittade. Socialstyrelsen svarade då att den närmare skulle granska frågan för att eventuellt utfärda allmänna råd, föreskrifter eller lagändring för att tydliggöra ansvarsfrågorna.  "Omöjlighet att hålla beredskap"  Men ingenting hände och i slutet av januari i år skrev kommunen ett nytt brev till Socialstyrelsen.  Peet Tüll, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet, förklarar att han inom kort ska ta upp ansvaret för MRSA-smittade med Kommunförbundet.  - Det fanns de som förutspådde att det skulle bli problem med sådana här saker när kommunerna tog över, men Kommunförbundet ville ju ha ansvaret. Man kan inte både ha kakan och äta den, säger Peet Tüll och syftar på Ädelreformen 1992.  Ulla Åhs, sektionschef på Kommunförbundet, håller med kommunerna om att Socialstyrelsen borde tydliggöra ansvarsfördelningen.  - Det är en omöjlighet för små kommuner att hålla beredskap för den här typen av händelser, säger Ulla Åhs.

Dan Håfström

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev