Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Kostnader för att hyra läkare stiger

Publicerad: 18 mars 2002, 12:10

Under förra året anlitade landstingen hyrläkare för minst 756 miljoner kronor. I flera landsting har notan för inhyrda läkare blivit dubbelt så hög som budgeterat, trots att många har en policy som säger att inhyrning måste begränsas.


De flesta landsting säger sig vilja begränsa antalet hyrläkare. Men trots dessa beslut, anlitas fortfarande hyrläkare i landstingen. Det visar den rundringning som Dagens Medicin har gjort.  Av de 17 landsting som kunde redovisa uppgifter, hade kostnaden för inhyrda läkare definitivt ökat i tio. I ytterligare två är det oklart om utgifterna gått upp eller ner, eftersom uppgifter från år 2000 inte gick att få. I resterande fem hade utgifterna minskat. Från fyra sjukvårdshuvudmän har Dagens Medicin inte kunnat få några uppgifter.  Landsting underskattar kostnader  I många landsting hade man 2001 över huvud taget ingen planerad budget för att hyra läkare, trots att kostnaderna för inhyrning var tiotals miljoner kronor under 2000.  - Att budgetera för hyrläkare är lite att kapitulera, säger Dan Petersson, budgetchef på Landstinget Kronoberg.  De landsting som har budgeterat pengar för hyrläkare har uppenbart underskattat kostnaden. I Dalarna handlar det om en underskattning på cirka 30 miljoner kronor. I Stockholms läns landsting räknar man med en kostnad för all inhyrd personal på 298 miljoner kronor för 2001, en ökning från 162 miljoner kronor år 2000, sjukhusen i Danderyd och Huddinge ej medräknade.  Dessutom har kostnaden för hyrläkare i flera fall ökat från år till år och inte minskat, trots ambitionen att minska antalet inhyrda läkare.  Inhyrning har blivit dyrare  I många fall saknas siffror på faktiska eller budgeterade kostnader för inhyrda läkare under år 2000. Och om det finns siffror, så påpekar man från många landsting att dessa är osäkra.  Problemen bottnar i det stora antal vakanta läkartjänster som i dag finns i nästan alla landsting. De flesta av dem som Dagens Medicin har talat med säger att man givetvis vill rekrytera fler läkare i stället för att hyra dem. Samtidigt brottas landstingen med nedskärningar och besparingsåtgärder.  Att landstingens utgifter för inhyrda läkare har ökat under senare år beror till viss del på att det har blivit dyrare att hyra läkare. Men att den faktiska kostnaden för inhyrda läkare i vissa fall blir dubbelt så dyr som den budgeterade kostnaden, kan inte enbart förklaras med detta. Till exempel ökade Landstinget Västmanlands kostnader för hyrläkare från 8,5 miljoner kronor 2000 till 20,5 miljoner kronor 2001.  15 landsting har avtal med företag  I dag har cirka 15 landsting ramavtal med bemanningsföretaget Rent-A-Doctor, som har sitt huvudkontor i centrala Stockholm. Enligt Rent-A-Doctor handlar det ofta om att täcka ett akut vikariebehov, men i allt högre utsträckning är det även fråga om längre och planerade insatser.  Priset för att hyra in en läkare beror bland annat på arbetets art, läkarens kompetens, placering i landet och hur mycket jourarbete som ingår. I vissa fall får landstingen även betala resor och uppehälle för den inhyrda läkaren.  Viljan att minska antalet inhyrda läkare och även annan vårdpersonal är klart uttalad i praktiskt taget alla landsting. Att så trots allt inte sker verkar också vara en tydlig trend. De flesta landsting förklarar detta med att patienternas behov först och främst måste tillgodoses. Finns det inte läkare på plats så måste man hyra in dem, menar man i dessa landsting.  .................................................  Umeå klarar sitt hyrstopp  UMEÅ. Umeå sjukvård har totalstopp för inhyrning av personal. Och till skillnad från många andra arbetsgivare har man lyckats hålla på stoppet.  Umeå sjukvård har sedan den 1 september 2000 totalstopp på inhyrning av läkare och annan vårdpersonal.  - Vi har inte använt oss av hyrpersonal sedan vi fattade beslutet om totalstopp, säger Börje Morian, personalchef på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.  Inom Umeå sjukvårds upptagningsområde råder, enligt honom, inte heller någon stor brist på läkare.  - För tillfället har vi 22 vakanta läkarplatser i Västerbottens läns landsting, tolv inom primärvården och tio inom slutenvården, berättar Börje Morian.  Speciell situation spelar in  Han tror att framgången till stor del beror på den speciella situation som råder i Västerbotten. Norrlands universitetssjukhus har ett stort upptagningsområde, och eftersom det är det enda universitetssjukhuset i norra halvan av Sverige är det därför lättare att rekrytera läkare.  - Umeå universitet utbildar läkare och eftersom vi är ensamma på plan så är det inte så svårt att få dessa studenter att stanna kvar när de är färdigutbildade, säger Börje Morian.  En annan orsak är att antalet tjänster är begränsat eftersom det inte finns lika många arbetsplatser i norra delen av Sverige jämfört med södra.  - Det behövs helt enkelt inte lika många läkare här och dessutom har vi på Norrlands universitetssjukhus inte samma konkurrens om läkarna, säger Börje Morian.

Ulrika Sehlberg

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev