Läkare tveksamma till att anhörig bevittnar återupplivning

– Jag hoppas att studien ska väcka intresse för frågan och leda till att vi börjar arbeta mer evidensbaserat även vad gäller detta. Personalgruppen behöver diskutera hur de ska jobba på sin arbetsplats och även ta fram lokala riktlinjer, säger Annette Waldemar, sjuksköterska på Vrinnevisjukhuset i Norrköping som står bakom studien.

När en person drabbas av hjärtstopp på sjukhus har forskning visat att det kan vara till hjälp för anhöriga att närvara vid återupplivningen. Bland annat för att underlätta sorgebearbetningen om patienten inte överlever. Även enligt riktlinjer från Svenska rådet för hjärt- och lungräddning bör en anhörig få möjlighet att närvara under återupplivning vid hjärtstopp.

Däremot har sjukvårdspersonal, och då framför allt läkare, varit osäkra till detta och uttryckt en oro för att det skulle gå ut över arbetet med att rädda patienten, enligt tidigare internationella studier. Detta resultat bekräftas även i den aktuella, svenska studien.

Av de 189 personer som deltog i studien hade merparten erfarenhet av att ha närstående med vid hjärtstoppssituation. Vad gäller att erbjuda anhöriga att närvara så var lite mer än hälften av sjuksköterskorna positiva till det jämfört med knappt en tredjedel av läkarna.

Vad beror det på att läkare och sjuksköterskor har olika inställningar?

– Jag tror att sjuksköterskor många gånger är närmare patienter och närstående, och har byggt upp en relation. Det är inte ovanligt att läkare plötsligt hamnar i en återupplivnings­situation där de kanske inte har träffat närstående tidigare samtidigt som de har det medicinska ansvaret och ska hantera hela situationen. Det är även läkarens uppgift att meddela närstående om det inte går bra. Men många som är emot närståendebevittnad HLR kan ändå förstå att det är bra för närstående att vara med, säger Annette Waldemar.

Något som nästa alla deltagare var överens om var att det behövdes en person i teamet som tog hand om de anhöriga och förklarade vad som skedde i rummet. Samtidigt finns det, på grund av personalbrist och den stressiga situationen, inte alltid möjlighet till det. Men Annette Waldemar lyfter fram andra yrkesgrupper som är lämpade för uppdraget.

– I andra länder är det ganska vanligt att en kurator eller sjukhuspräst som har specialutbildning i hjärtstopp springer på hjärtlarm. Fördelen är även att de kan stanna kvar och ta hand om närstående medan vårdpersonal måste fortsätta med sitt jobb eftersom de har andra patienter att ta hand om. Undersköterskor är en annan grupp som är lämpad att stötta närstående.

Hon presenterar resultatet torsdagen den 27 april, kl 9:10 på Kardiovaskulära vårmötet i Malmö.

EMILIA LARSSON