Hjärta-kärl
Larm till fler räddar liv
Publicerad: 5 januari 2018, 09:34
Larm via SOS till fler aktörer ökade överlevnaden vid hjärtstopp enligt svensk studie. Foto: Thinkstock
Om ambulansvård, räddningstjänst och polis samtidigt får larm vid ett hjärtstopp utanför sjukhus kan fler liv räddas, enligt en svensk studie. Arbetssättet införs nu permanent i Skaraborg.
– Det viktigaste som studien visar är att om olika delar av samhället samarbetar kan de förstärka varandra och leda till att hjälpen kommer fram snabbare och fler liv räddas, säger Ingela Hasselqvist-Ax, anestesisjuksköterska och forskare vid Karolinska institutet.
Hon är en av dem som ligger bakom studien Saving more lives in Sweden, SAMS, en nationell interventionsstudie som publicerades i höstas i Journal of the American Heart Association och där nio svenska län ingick.
I samtliga dessa infördes en rutin där larm om hjärtstopp utanför sjukhus, förutom till ambulanspersonal, skickades ut till räddningstjänst och/eller polis. Syftet var att undersöka om ett samordnat larm kunde förbättra överlevnaden. Data från de län som deltog jämfördes med data från tolv län där larm enbart gick till ambulanspersonal. Studien pågick mellan januari 2012 och december 2014 och totalt ingick 8 600 patienter.
Resultaten visade att när även räddningstjänst och polis larmades, så kortades tiden till påbörjad hjärt-lungräddning eller defibrillering med en minut jämfört med när bara ambulans fick larm. I nästan hälften av fallen var räddningstjänsten på plats före ambulans.
Överlevnaden efter 30 dagar var också högre i interventionslänen, 9,5 procent jämfört med 7,7 procent i övriga län. En siffra som dock var lägre än forskarna hade förväntat sig.
– Vi hade antagit att överlevnaden skulle ligga på 12 procent. En möjlig förklaring är att vi i studien uteslutit så kallade ambulansbevittnade hjärtstopp, alltså patienter som själva larmar när de har symtom men där hjärtstoppen inte inträffar förrän ambulanspersonal redan är på plats eller väldigt nära. Denna grupp, som utgör omkring 20 procent, har en högre överlevnad än andra och att de inte finns med i studien kan dra ner siffrorna, säger Ingela Hasselqvist-Ax.
Störst effekt syntes bland patienter med kammarflimmer som kan defibrilleras, något som känns igen från tidigare studier vid hjärtstopp. Ingela Hasselqvist-Ax berättar att alla län som deltagit varit väldigt positiva och många av dem har fortsatt med arbetssättet.
– En av farhågorna innan studien var att det kunde bli svårt med tre olika huvudmän – kommun, landsting och stat. Det har krävts att man skrivit avtal om ersättning för de sjukvårdsuppgifter som räddningstjänsten utfört. Men alla har varit med på att syftet är bra och min bild är att det har löst sig bra, säger hon.
Ett av länen där man gått vidare med samarbetet efter studiens slut är Skaraborg. En avtalsmall som tagits fram centralt av Västra Götalandsregionen underlättade samarbetet berättar Jan-Otto Andersson, utbildningsledare inom ambulanssjukvården.
– Vi ser bara fördelar med samarbetet. Förutom att kunna rädda fler liv ser vi andra positiva effekter som att vi är fler personer på plats som till exempel kan ta hand om anhöriga, säger han.
Den 19 januari ska Ingela Hasselqvist-Ax försvara sin avhandling vid Karolinska institutet, där SAMS-studien ingår.
Länen som ingick i SAMS-studien var Stockholm, Västra Götaland, Halland, Jönköping, Dalarna, Jämtland, Uppsala och Kalmar. Studien genomfördes av en forskargrupp från Karolinska institutet och Högskolan i Borås tillsammans med sjukhusen i respektive län.