Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Liberalare syn på angiografi i nya infarktriktlinjer

Publicerad: 28 Augusti 2017, 08:21

Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.

Foto: Carl-Magnus Hake

Fler patienter som söker vård för misstänkt hjärtinfarkt kommer att genomgå kranskärlsröntgen om man ska följa nya europeiska riktlinjer som presenterades på ESC-kongressen på söndagen.


Ämnen i artikeln:

Uppsala universitetHjärtinfarktESC

– Vi har här velat adressera ett reellt kliniskt problem. Vissa EKG-förändringar i samband med misstänkt hjärtinfarkt har fram tills nu inte inneburit att patienten ska skickas vidare till kranskärlsröntgen för eventuell ballongvidgning och insättande av stent. Därmed har vi missat patienter som skulle haft nytta av behandlingen, säger Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.

Han har också varit ordförande i expertgruppen som tagit fram de nya riktlinjerna, vilka gäller ”stora” infarkter med ST-höjning på EKG. Riktlinjerna är en uppdatering av senaste utgåvan som kom år 2012.

När det gäller EKG-förändringar ska numera patienter med både högersidigt och vänstersidigt skänkelblock skickas för kranskärlsröntgen, förutom patienter med ST-höjning. Detta gäller förutsatt att patienterna har symtom som tyder på hjärtinfarkt.

– Vi vill att patienter med så kallade atypiska EKG-förändringar ska undersökas för att se om det finns stängda kärl vi kan behandla. I min egen vardag på sjukhuset har vi kanske en patient i veckan som man alltför sent inser har en åtgärdbar infarkt, säger Stefan James.

Anledningen till ändringarna är att man nu enligt Stefan James gått från ”otidsenliga” rekommendationer vilka grundade sig på tidigare studier med trombolys.

– Även om 20 procent av patienterna som vi skickar till kranskärlsröntgen inte har ett akut stängt kranskärl, så har metoden blivit betydligt mindre riskfylld nu när vi går in via kärl i handleden i stället för ljumsken. Angiografi är ett bra verktyg för att ställa diagnos, säger Stefan James.

De nya riktlinjerna innehåller även andra nyheter inom skilda områden. Till exempel öppnar de för att behandla eventuellt fler förträngda kranskärl än infarktkärlet med ballongvidgning innan patienten skrivs ut från sjukhuset. Och just användningen av handledskärl får en tydligare rekommendation vid angiografi. Användingen av så kallad trombaspiration får en generell icke-görarekommendation, detta baserat på den svenska Taste-studien.

Handläggningen av hjärtinfarkt utan tydlig förträngning på kranskärlsröntgen, så kallad minoca, har även fått ett eget kapitel.

– Det här rör en grupp patienter där vi inte egentligen inte har någon vetenskaplig grund för hur de ska behandlas. Vi ger dock tips på olika undersökningar och åtgärder man kan göra, så att läkaren inte missar någon annan hjärtsjukdom, säger Stefan James.

Han framhåller att de nya rekommendationerna också fått ett lite aptitligare upplägg med tydligare scheman för handläggning av patienter.

– Vi vill att rekommendationerna ska vara så lätta att använda som möjligt, säger Stefan James.

Läs riktlinjerna här.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev