Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Livsnödvändigt virusenzym kan bli vaccin mot hepatit C

Publicerad: 17 juni 2002, 13:02

Genom att injicera gener från hepatit C-viruset har forskare vid Karolinska institutet lyckats få ett kraftigt immunsvar. Målet är ett fungerande vaccin mot hepatit C. Djurförsöken är lovande och redan inom ett år hoppas forskarna på de första kliniska försöken.


Hepatit C-viruset har hittills slingrat sig undan människans alla försök till vaccinering genom att ständigt byta utseende på sitt yttre hölje.  Men nu kan en grupp forskare på Karolinska institutet vid Huddinge universitetssjukhus ha upptäckt virusets akilleshäl. Genom att studera ett av virusets mest centrala enzymer och ett hjälpprotein, som binder till enzymet, tycks de ha funnit ett proteinkomplex som är livsnödvändigt för viruset och som har förmåga att aktivera immunförsvaret.  Än så länge bygger forskarnas entusiasm endast på lyckade djurförsök. Men redan inom ett eller två år hoppas de kunna inleda de första fas 1-försöken. De har nyligen skickat in sina första resultat till tidskriften Journal of Virology.  - Hittills ser det väldigt bra ut. Men det är många frågor att diskutera med Läkemedelsverket och etiska kommittén innan det är dags för studier på frivilliga försökspersoner, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid avdelningen för klinisk virologi på Karolinska institutet.  Det protein forskarna utgått ifrån heter NS3 och har studerats flitigt av olika forskargrupper de senaste åren. Proteinet har tre mycket viktiga funktioner hos viruset. Dels "stjäl" NS3-proteiner energibärande molekyler, fosfatgrupper, från värdcellen, dels vecklar det upp virusets arvsmassa, så att arvsmassan blir tillgänglig när mikroorganismen kopierar sig själv. Dessutom trimmar NS3 de proteiner som tillverkas vid kopieringen, så att de får rätt form och utseende.  - Viruset är beroende av att det fungerar och det är genetiskt stabilt. Därför är det ett utomordentligt mål för vaccination, säger Matti Sällberg.  Levern får på inga villkor angripas  Matti Sällberg och hans forskargrupp har tagit fasta på observationer från tyska och italienska kollegor: att den korta gen som ligger strax efter NS3, nämligen NS4a, kodar för ett protein som fungerar som ett hjälpprotein till NS3.  - Genom att koppla ihop NS3 och NS4a fick vi fram ett proteinkomplex som har en helt annan förmåga att provocera fram ett immunsvar. Vi har sett att reaktionen hos immunsystemet är cirka hundra gånger kraftigare när vi använder bägge proteinerna, jämfört med bara NS3, säger Matti Sällberg.  Eftersom de här proteinerna inte sitter på virusets yta, utan endast förekommer i infekterade celler går det inte att på traditionell väg injicera avdödade viruspartiklar i blodet och hoppas på att kroppen bildar antikroppar. I stället använder sig forskarna av genetisk vaccinering, som leder till en aktivering av T-mördarceller som kan känna igen och döda infekterade celler.  Metoden går ut på att gener för de utvalda virusproteinerna, i det här fallet NS3 och NS4a, förs in i några av kroppens celler, så att dessa börjar tillverka proteinerna.  Sedan utnyttjas den sinnrika deklarationsfunktion som finns hos kroppens celler, där delar av de proteiner som cellen tillverkar hålls fram av HLA-molekyler, så att förbipasserande immunceller kan avgöra om cellen är kroppsegen, främmande eller infekterad. På så sätt får kroppens immunförsvar möjlighet att lära sig hur infekterade celler ser ut.  - Därför kan man ta i princip vilket protein som helst i viruset, förklarar Matti Sällberg.  Av någon anledning tycks levern ha en dämpande inverkan på immunförsvaret. Det kan vara en bidragande faktor till att kroppens immunsystem har svårt att utveckla ett fungerande försvar när levern drabbas av en hepatit C-infektion.  - En möjlig förklaring är att levern är kroppens största körtel och därför inte på några villkor får angripas, säger Matti Sällberg.  Målet med deras vaccinationsmetod är därför att aktivera immunsystemet utanför levern. På så sätt ska T-hjälpar- och T-mördarcellerna lära sig känna igen infekterade leverceller. Sedan ska de vandra in i levern och bekämpa sjukdomen.  Svalt kärleksliv försenar svaren   - Tanken är att man sparkar i gång immunförsvaret genom att tillföra virusproteinerna under immunogena förhållanden så att immuncellerna kan gå in i levern och kontrollera infektionen, säger Matti Sällberg.  I dag finns ingen musmodell för hepatit C. Försöken har därför gjorts på möss som injicerats med tumörceller som uttrycker NS3 och NS4a.  - Då såg vi att tumörtillväxten minskade med 50-70 procent. Vi såg också att det räcker med en tio gånger lägre dos jämfört med om man bara använder NS3-vaccinering, säger Matti Sällberg.  Forskarna har nyligen lyckats ta fram en musstam som uttrycker NS3 och NS4a endast i levern. På så vis kommer Matti Sällberg och hans kollegor snart att kunna göra mer exakta studier av sitt vaccin.  - Det blir den sista teststationen för våra teorier. Men än så länge har vi tyvärr inte tillräckligt många möss. De avlar för dåligt. Under hösten borde vi kunna ha svar, säger Matti Sällberg.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev