Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Mättnadshormon kopplas till sjukdomsrisk

Publicerad: 10 oktober 2012, 13:06

Höga halter av ett mättnadsämne i blodet kan kopplas till ökad risk för sjukdomar som bröstcancer, diabetes och hjärtinfarkt hos kvinnor, enligt en svensk studie.


Proneurotensin är en föregångare till hormonet neurotensin som utsöndras i samband med måltid. I studier på försöksdjur har hormonet kopplats samman med mättnadskänslor, men när det gäller fetma och fetmarelaterade sjukdomar hos människan är hormonets roll relativt outforskad.

Nu presenteras resultat från befolkningsstudien Malmö Kost Cancer i det amerikanska läkarsällskapets tidskrift Jama. Försteförfattare är Olle Melander, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, samt överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Blodprover från drygt 4 600 malmöbor togs under början av 1990-talet och deltagarna följdes sedan upp efter en mediantid på 13–15 år.

Resultaten visar att ju högre halter av proneurotensin som uppmättes, desto större var risken att drabbas av diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer – och i förlängningen också förtida död. Sambandet var dock bara statistiskt signifikant när det gäller kvinnorna.

– Fetma är en gemensam riskfaktor för de tre sjukdomarna men sambandet med neurotensin förklaras inte av fetma eller andra kända riskfaktorer, säger Olle Melander enligt ett pressmeddelande.

Att ingen koppling sågs när det gäller männen behöver inte innebära att den inte finns, skriver forskarna i Jama. Framtida studier får granska frågan närmare.

Kvinnorna hade något lägre genomsnittligt BMI-värde än männen när studien inleddes, 25,5 jämfört med 26,1, och var alltså inte mer överviktiga. Ändå drabbades de oftare av fetmarelaterade sjukdomar. Fenomenet skulle kunna förklaras med att det kvinnliga könshormonet östrogen förstärker effekten av neurotensin, enligt artikeln i Jama. Och kanske är det så att höga halter av proneurotensin speglar en oförmåga hos kroppen att svara ordentligt på mättnadshormonet.

Framtida genetiska studier – och sådana är redan påbörjade – får besvara frågan om vad som är orsak och verkan bakom sambandet mellan proneurotensin och risken för sjuklighet. Om det visar sig att ämnet kan användas som en klinisk riskmarkör så kan förebyggande behandling sättas in hos rätt individer, skriver forskarna i Jama.

Läs abstract:

Olle Melander med flera. Plasma Proneurotensin and Incidence of Diabetes, Cardiovascular Disease, Breast Cancer and Mortality. Journal of the American Medical Association 2012;308(14):1469-1475. DOI: 10.1001/jama.2012.12998

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev