Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Nattlig syrgas kan ge hjärtsjuka nytt hopp

Publicerad: 14 september 2005, 09:10

Hjärtsviktspatienter i Umeå som lider av central sömnapné får pröva behandling med syrgas. I en studie undersöker forskarna om behandlingen förbättrar patienternas hjärtfunktion.


Tänk dig att du får 1 000 andningsuppehåll - varje natt. Och att du vaknar varje gång.

- Det är ovanligt med så många andningsuppehåll, men det förekommer. Annars går gränsen för svår obstruktiv sömnapné vid 30 andningsuppehåll per timme. Oavsett så förstår man att dessa människor blir oerhört trötta dagtid, säger Karl Franklin, docent och överläkare vid lungkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Svår obstruktiv sömnapné är sedan länge en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Redan för tio år sedan kunde Karl Franklin och hans kollegor i Umeå visa att personer med kärlkramp och obstruktiv sömnapné löper en tre gånger så hög risk att drabbas av stroke jämfört med om personen ifråga "bara" lider av kärlkramp.

Under sömnen faller tungan bakåt och blockerar de övre luftvägarna, vilket skapar ett undertryck i thorax. Personen slutar att andas.

- Det längsta andningsuppehåll vi har registrerat är tre minuter, säger Karl Franklin.

Lägre dödlighet med ansiktsmask  Sedan en tid tillbaka behandlas patienter med obstruktiv sömnapné med en CPAP, continous positive airway pressure, där patienten under sin sömn får andas mot en luftström i en ansiktsmask.

- De får ett helt annat liv eftersom dagtröttheten  försvinner. I dag har vi 1 000 patienter med en CPAP bara här i Västerbotten, de har blivit vår största patientgrupp här på lungkliniken, säger Karl Franklin.

Men om patienterna får behandling eller inte avgörs till stor del av var de bor. Vissa landsting, som Norrbotten, Västerbotten, Uppsala och Västra Götalandsregionen ligger långt framme både vad  gäller forskning och behandling, medan andra regioner knappt behandlar tillståndet alls.

Detta trots att sambandet med mer allvarliga sjukdomar är känt sedan länge. Så sent som i mars i år kunde spanska forskare visa att patienter med svår obstruktiv sömnapné och som får en CPAP har en klart lägre dödlighet, jämfört med patienter utan CPAP (Lancet 2005;365:1046-53).

Andningen minskar successivt   Men nu ligger Karl Franklins intresse hos ett snarlikt andningsproblem: central sömnapné.

Till skillnad från obstruktiv sömnapné orsakas dessa andningsuppehåll inte av en blockering av luftvägarna. I stället minskar andningen successivt under sömnen tills den upphör helt. Resultatet blir ett centralt andningsuppehåll som varar 15-30 sekunder, innan andningen långsamt ökar igen, bara för att strax därefter minska på nytt.

Denna successiva minskning respektive ökning av andningsamplituden kallas för Cheyne-Stokes-andning, vilket speciellt är ett problem för människor som lider av hjärtsvikt. Hälften av dessa patienter har sömnapné, varav merparten lider av Cheyne-Stokes-andning.  

- För några år sedan upptäckte vi att syrgas normaliserar andningen vid central sömnapné. Alltså att syrgas stimulerar andningen, vilket är lite märkligt eftersom man traditionellt sett bara ger syrgas till lungsjuka, säger Karl Franklin.  Andningsuppehållen försvann. Men frågan är om syret även har andra positiva effekter, som att påverka hjärtfunktionen hos patienter med hjärtsvikt.

Hjärtsviktspatienter får ren syrgas  För att veta mer har Karl Franklin och hans kollegor i Umeå inlett en studie med sammanlagt ett 70-tal hjärtsviktspatienter.

- Frågeställningen är om syrgasen förbättrar patienternas hjärtsvikt, säger Karl Franklin.

I studien, som är dubbelblind, får patienterna antingen syrgas eller placebo i hemmet i sex veckor.

Sedan får de vara utan i två veckor, innan de antingen får syrgas eller placebo i ytterligare sex veckor. Placebon består av vanlig luft som patienterna ovetandes får andas in på samma sätt som syrgasen.

Vid fyra tillfällen, före och efter varje "behandlingsserie", får patienterna genomgå omfattande undersökningar, som ekokardiografi och 24-timmars EKG för att mäta eventuella arytmier. Patienterna får också genomgå en sömnutredning, samt svara på frågor om livskvaliteten.

- Om ett år får vi förhoppningsvis veta om syrgas har någon effekt vid hjärtsvikt, säger Karl Franklin.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev