Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Ny teknik kan ge bättre diagnostik vid allergier

Publicerad: 4 April 2008, 12:12


Ämnen i artikeln:

IBS

Med hjälp av 10 miljoner kronor från Vinnova ska Uppsalaforskare tillsammans med privata företag utveckla svensk allergidiagnostik. I ett av projekten testas en "termometer" för att mäta överkänslighet mot födoämnen.

I projektet samarbetar forskare och företag från tre olika områden – blodomlopp, luftvägar och mag-tarmkanal. Målet är att ta fram enklare och bättre diagnosmetoder för allergi, astma och födoämnesöverkänslighet. Orsaken till IBS, som drabbar runt 10 procent av den svenska befolkningen, har hittills varit okänd, men nu hoppas forskarna kunna visa att det i vissa fall kan röra sig om födoämnesöverkänslighet.

– Dagens allergiutredningar är både långa och krångliga. Ofta behandlas allergiska inflammationer utan att man exakt vet vad som ligger bakom dem. Genom att kombinera olika forskningsområden kan vi få fram mycket bättre information till läkarna, säger Per Matsson, projektledare och teknisk chef på diagnostikföretaget Phadia.

Tre svenska företag deltar i projektet: Phadia, Aerocrine och Alimenta. Alla bidrar med varsin nyckeldel kopplade till sin egen specialitet, se faktaruta här intill.

Nystartade Alimenta har tagit fram ett nytt instrument för diagnos av födoämnesöverkänslighet, som förhoppningsvis ska lanseras runt årsskiftet. Tekniken som används kallas mucosal patch technique.

Grundidén är enkel. Kvällen innan undersökningen tar patienten ett stolpiller som innehåller ett vanligt födoämnesantigen, till exempel gluten, eller mjölkprotein. Vid undersökningen mäts reaktionen i ändtarmen med hjälp av ett termometerliknande instrument.

På instrumentet finns en silikonballong på vilken ett högabsorberande material, de så kallade patcharna, är fästa. När man blåser upp ballongen kommer patcharna i kontakt med tarmslemhinnan och suger upp de mediatorer som visar om det finns en inflammation. Det handlar bland annat om myeloperoxidas och proinflammatoriska cytokiner. Materialet extraheras sedan och analyseras i laboratorium.

– Ämnena i tarmslemhinnan går i liten utsträckning ut i blodomloppet och kan därför inte mätas med ett blodprov. Vårt mål har varit att hitta ett enkelt sätt att fånga upp informationen inne i tarmen, säger Roger Hällgren, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Vid ett test av tekniken på patienter med celiaki, eller glutenintolerans, visade det sig att 40 procent även reagerade på komjölkprotein, i synnerhet kasein.

– Det är ett nytt fynd som bekräftar den misstanke läkare länge har haft, nämligen att det kan finnas fler födoämnen som vuxna celiakipatienter reagerar mot. Hos barn läker ofta slemhinnan när man plockar bort gluten ur kosten, men det gör den inte alltid hos vuxna, säger Roger Hällgren.

En annan studie visade att patienter med den reumatiska sjukdomen Sjögrens syndrom ofta reagerade på både gluten och komjölksprotein. Flera av dessa patienter led samtidigt av känslig tarm, irritable bowel syndrome, IBS.

Ytterligare ett arbetsspår inom projektet är det misstänkta sambandet mellan födoämnesöverkänslighet och en viss typ av astma.

Enligt Per Matsson kan fler och enklare diagnosmetoder framför allt underlätta vid undersökningen av barn.

– Visionen är att vi ska kunna testa förskolebarn och tidigt identifiera dem som löper risk att utveckla till exempel svår astma, säger Per Matsson.

Karin Tideström  070–354 58 46
karin@tidestrom.info

Ämnen i artikeln:

IBS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev