måndag20 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Ny vätskedrivare skyddade hjärtat hos njursjuka

Publicerad: 30 augusti 2021, 14:02

Att den nya mineralkortikoidreceptorantagonisten har mindre kaliumsparande effekt skulle göra den mer lättanvänd vid kronisk njursjukdom, enligt Olof Heimbürger, vetenskaplig sekreterare i Svensk njurmedicinsk förening.

ESC 2021. Patienter med kronisk njursjukdom och samtidig typ 2-diabetes kan minska risken för hjärtsviktsrelaterade sjukhusinläggningar med hjälp av läkemedelskandidaten finerenon.

Ämnen i artikeln:

Medicinska nyheterESCKarolinska universitetssjukhusetNew England Journal of MedicineHjärtsviktDiabetes typ 2Njurmedicin

Carl-Magnus Hake

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se


Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine. 

Resultatet välkomnas av Olof Heimbürger, som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och vetenskaplig sekreterare i Svensk njurmedicinsk förening. 

– Nya behandlingar med kardiovaskulär skyddseffekt är verkligen inte vanliga för patienter med kronisk njursjukdom. Men nu har SGLT2-hämmarna och även detta läkemedel kommit. Effekten i studien är intressant inte minst för att många av de här patienterna också har samtidig hjärtsvikt, säger han. 

Läs också: Banbrytande resultat vid kronisk njursjukdom 

Finerenon är en så kallad mineralkortikoidreceptorantagonist, MRA, en typ av läkemedel som är milt vätskedrivande och som klass anses ha njur- och hjärtskyddande effekter. Problemet är att hittills tillgängliga MRA höjer nivån av kalium, vilket kan vara extra farligt vid njursvikt. Finerenon är dock framtaget för att ha mindre effekt på kaliumnivån. 

I den nya studien ingick drygt 7 400 patienter med kronisk njursjukdom och samtidigt typ 2-diabetes. Det senare är en vanlig orsak till njursvikt. Sammantaget sågs en gynnsam effekt på det primära effektmåttet, som omfattade hjärt-kärlrelaterad död, icke-dödlig hjärtinfarkt och stroke samt sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt. 

Antalet deltagare som drabbats av sådana händelser hade minskat från 14,2 procent i placebogruppen till 12,4 procent i finerenongruppen efter i median 3,4 år. Det motsvarar en relativ skillnad på 12 procent. 

Effekten drevs främst av sjukhusinläggningarna på grund av hjärtsvikt som minskade från 4,4 till 3,2 procent. 

Läs alla nyheter från ESC här.

– Sammantaget är effekten något mindre än vad man sett med SGLT2-hämmarna. Men om det i synnerhet visar sig att finerenon har additiva effekter till SGLT2-hämning kan det vara ett bra alternativ, säger Olof Heimbürger.

Det fanns ingen skillnad i förekomsten av misstänkta biverkningar mellan grupperna i studien. Lite fler deltagare i finerenongruppen avbröt dock behandlingen på grund av förhöjt kalium. 

Studien presenterades den 28 augusti under en så kallad hotlinesession på den digitala kongressen för det Europeiska kardiologisällskapet ESC.  

En tidigare publicerad studie på patienter med mer uttalad njursvikt har visat att finerenon kunde bromsa försämringen i njurfunktion. 

Läkemedlet har än så länge inte marknadstillstånd inom EU. Ett eventuellt godkännande måste efterföljas av hälsoekonomiskt klartecken från TLV innan läkemedlet kan börja användas i rutin. 

Läs abstract till studien: 

Bertram Pitt med flera.  Cardiovascular Events with Finerenone in Kidney Disease and Type 2 Diabetes. New England Journal of Medicine, publicerad online den 28 augusti 2021. DOI: 10.1056/NEJMoa2110956

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

  

 

 

 

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev