Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hjärta-kärl

Nya läkarintyget alltför krångligt anser läkare

Publicerad: 27 April 2004, 11:21

I en tredjedel av läkarintygen besvaras inte frågan om varför patienten sjukskrivs på heltid i stället för deltid. Därmed kan regeringens reform med ett nytt läkarintyg delvis vara ett misslyckande.


Den 1 juli 2003 infördes ett nytt läkarintyg, som en följd av regeringens proposition om skärpta sjukskrivningsregler. En av de viktigaste förändringarna med det nya läkarintyget är att läkaren utförligt måste motivera varför en patient måste vara sjukskriven på heltid i stället för på deltid.  Men nu visar en studie att 26 procent av de undersökta läkarintygen i Jämtland och 34 procent av de undersökta läkarintygen i Östergötland inte alls svarade på frågorna om varför heltidssjukskrivning är nödvändig, eller var motsägelsefulla på den punkten.  "Det nya läkarintyget tycks i detta avseende inte fylla sin funktion", skriver studiens författare.  - Det verkar finnas någon oklarhet i frågorna om heltidssjukskrivningar som gör dem svåra att besvara. Hur de här frågorna används i det nya intyget behöver man utreda ytterligare, säger Elsy Söderberg, FoU-ansvarig vid Försäkringskassan Östergötland, och en av studiens författare.  Hoppar över krångliga frågor  Eva Nilsson Bågenholm, förste vice ordförande i Läkarförbundet och en av hjärnorna bakom det nya läkarintyget, kommenterar:  - Många läkare tycker att det nya läkarintyget har för många uppgifter och att det är krångligt att fylla i. Vet man inte riktigt hur man ska fylla i frågorna hoppar man hellre över dem.  Det nya läkarintyget analyseras i en studie som är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Östergötland, försäkringskassorna i Östergötland och Jämtland, Linköpings universitet och Mitthögskolan i Östersund.  Det nya läkarintyget trycker också hårt på att sjukskrivningen och den medicinska bedömningen ska vara tydligt kopplad till att arbetsförmågan är nedsatt.  Men i en tredjedel av de undersökta läkarintygen fanns ingen uppgift alls om patientens yrke. Och det var mycket ovanligt att läkarintygen över huvud taget innehöll någon beskrivning av vilka arbetsuppgifter den sjukskrivna har, eller hur arbetsuppgifterna utförs.  "Det kan innebära att läkarintyg utfärdas utan tillräcklig bedömning av patientens förmåga och förutsättningar att arbeta", skriver rapportförfattarna.  Ställer tydliga krav på läkaren  Bara knappt hälften av de studerade läkarintygen ger den information som försäkringskassan behöver för att bedöma rätten till sjukpenning. Tidigare undersökningar har visat på ännu större brister.  Läkarna brister både i att beskriva diagnos och medicinskt tillstånd, samt i att redogöra varför den sjukskrivne inte kan arbeta.  Det nya läkarintyget ställer också tydliga krav på att läkaren ska besvara vilka åtgärder som är nödvändiga för att arbetsförmågan ska kunna återställas.  Bör begära komplettering  Men bara 2 procent av läkarna i Östergötland och 8 procent av läkarna i Jämtland rekommenderade besök på arbetsplatsen, trots att kontakt med arbetsplatsen brukar framhållas som avgörande i sjukskrivningsdebatten.  Eva Nilsson Bågenholm förklarar läkarintygens bristande kopplingar till arbetslivet med att läkarna inte är vana att bedöma funktionsförmåga.  - Försäkringskassorna bör inte fatta beslut om sjukpenning utan fullständiga underlag. Brister underlagen bör de begära att läkarna kompletterar dem, säger hon.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev