Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Nya modeller för behandling av kronisk sjukdom

Publicerad: 25 februari 2010, 08:00


Reumatologidagen 18 mars 2010

Dagens Medicin bjuder in till ett seminarium för kunskapsutbyte och diskussion om hur sjukvårdens villkor förändras vid avgörande medicinska framsteg i vård och behandling av kroniska sjukdomar, med reumatologin som exempel.

■ Hur ska prioriteringarna se ut?
   ■ Vem ska bestämma vilken behandling patienten är värd?
   ■ Hur ska patienternas kunskap tas tillvara i behandling och forskning?

Programmet har utformats i samarbete med Svensk reumatologisk förening, Reumatikerförbundet och Föreningen reumasjuksköterskor i Sverige.

Praktisk information

Datum: Torsdagen den 18 mars 2010.
Plats: Wallenbergsalen, IVA Konferenscenter i Stockholm.
Kostnad: 895 kronor + moms för prenumeranter på Dagens Medicin samt för medlemmar i Svensk reumatologisk förening och Föreningen reumasjuksköterskor i Sverige.
Ordinarie pris är  1 195 kronor + moms.
Kontakt: Maja Florin 08-545 123 06 e-post
Utställarinformation: Annika Östholm 08-566 241 13 e-post

Preliminärt program

9.30 Registrering, kaffe och smörgås.

10.00 Skördetid i det nya landskapet för diagnostik och behandling
En orientering om den nya biologins betydelse för diagnostik och behandling av inflammatoriska sjukdomar. Dagens biologiska läkemedel är bara trubbiga vapen jämfört med nästa generations målsökande immunmodulerande läkemedel och det finns till och med förhoppningar om att kunna återställa förstörda leder. Samtidigt går utvecklingen snabbt framåt inom diagnostiken, där nya prognostiska markörer gör det möjligt att avgöra vilka patienter som ska få en specifik behandling.
Talare: Lars Klareskog, professor och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset och Solbritt Rantapää-Dahlqvist, professor och överläkare, Norrlands universitetssjukhus.

10.45 Bästa möjliga behandling – för patienten och/eller samhället?
De medicinska genombrotten i behandlingen av reumatiska sjukdomar innebär många svåra avvägningar i arbetet med de nationella behandlingsriktlinjerna. Kostnaderna för de nya immunmodulerande läkemedlen ska vägas mot patienternas behov. Arbetet med riktlinjerna är en kontinuerligt pågående process som drivs av professionen genom Svensk reumatologisk förening. Riktlinjerna uppdateras årligen, ett arbete som följer en bestämd rutin.

Talare: Carl Turesson, överläkare, reumatologiska kliniken Malmö-Lund, vetenskaplig sekreterare i Svensk reumatologisk förening.

11.15 Verksamhetens perspektiv: Så använder vi riktlinjerna i praktiken. Hur kan samma riktlinjer ge så stora skillnader i behandling?

Tre verksamhetschefer ger sin syn på förutsättningarna att använda de nationella riktlinjerna i praktisk sjukvård. Trots professionens enighet finns fortfarande stora skillnader i behandling mellan olika delar av landet.

Talare: Johan Bratt, reumatologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

Boel Mörck, reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.

Sven Tegmark, reumatologmottagningen, Länssjukhuset i Gävle.

12.00 Lunch

13.00 Dansa för livet

Vad händer när man får en diagnos? Är valet att leva sitt liv eller leva en diagnos? Theresa Gustavsson berättar om sina upplevelser och tankar om att leva som ung reumatiker. I dag är Theresa 24 år och jobbar som professionell dansare.
Talare: Theresa Gustavsson, dansare och ung reumatiker.

13.15 Samlade grepp och samordning av resurser – vägar tillbaka från ohälsa och sjukskrivning.

Morse-projektet i Region Skåne har studerat effekterna av tidig diagnostik, behandling och rehabilitering för patienter med inflammatoriska sjukdomar i rörelseorganen. Resultaten visar att det går att uppnå radikalt förbättrade resultat genom samarbete mellan olika aktörer, både när det gäller vårdbehov och sjukskrivning. Tidig och rätt diagnos är en av förutsättningarna för att lyckas.

Talare: Ingemar Petersson, ansvarig för Morse-projektet (Minskad ohälsa rörelseorganens sjukdomar Sydsverige).

13.45 Lägesrapport och diskussion. Utgångspunkter för det nationella arbetet med prioriteringar, riktlinjer och behandlingsmål vid reumatiska sjukdomar.

På flera områden pågår just nu en nationell översyn av vård och behandling av reumatiska sjukdomar. TLV granskar vilka läkemedel för reumatisk sjukdom som ska få ingå i högkostnadsskyddet. På Socialstyrelsen pågår två stora projekt som berör reumatiska sjukdomar:

1) Arbetet med de nationella behandlingsriktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar

2) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – vilka krav kan ställas på exempelvis rökstopp och fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom.

De ansvariga beskriver utgångspunkterna för sitt arbete och ger en lägesrapport inför en panel med representanter från patienter, profession och industri.

Talare:  
Kajsa Hugosson, projektledare, medicinsk utredare, och Gustaf Befrits, hälsoekonom, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Torbjörn Malm, projektledare för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar,
Kerstin Nordstrand, projektledare för Socialstyrelsens arbete med sjukdomsförebyggande metoder.

Panel:

Johan Bratt, ordförande i Svensk reumatologisk förening.

Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet.

Ingrid Larsson, Föreningen Reumasjuksköterskor i Sverige.

Martin Lefvert, ansvarig för landsting och offentlig sektor, Abbott.

15.00 Kaffe

15.30 Paneldiskussion: Politikens perspektiv – ska vi acceptera skillnader i prioriteringar, resursfördelning och behandling, och vad kan vi göra åt dem?

Medverkande: Åsa Kullgren (s), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, Landstinget Sörmland, Jonas Andersson (fp), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen, och Henrik Hammar (m), regionråd Region Skåne, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation.

16.30 En verktygslåda för klinisk utveckling, verksamhetsuppföljning och forskning.

Med inspiration från reumatologins kvalitetsregister har projektet Klinisk utveckling via register (KUR) tagit fram en modell som kan användas för verksamhets- och läkemedelsuppföljning, hälsoekonomiska analyser och forskning för att studera riskfaktorer för sjukdom, prognos och behandlingseffekter. KUR-projektets verktygslåda innehåller även funktioner som möjliggör grundforskning genom att koppla ihop kvalitetsregister med biobanker. Modellen ger utrymme för patientmedverkan  så att patienterna kan följa sin egen sjukdom och effekter av behandlingen, och samtidigt bidra till insamling och kontroll av uppgifter i registren.

Talare: Staffan Lindblad, projektledare KUR-projektet, och Nina Rehnqvist, ordförande Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen.

17.00 Seminariet avslutas.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev