Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Nya riktlinjer ska ge mer öppenhet

Publicerad: 23 maj 2013, 12:42

Foto: Photos.com

Läkaren ska kunna besluta när hjärt-lungräddning inte är till gagn för patienten, enligt nya etiska riktlinjer.


Beslut om när hjärt-lungräddning, HLR, inte ska sättas in vid ett hjärtstillestånd tas ofta på många avdelningar runt om i landet, men några nationella riktlinjer för hur sådana beslut ska fattas har tidigare inte funnits.

– Många som ställs inför den här frågeställning upplever en oklarhet, säger läkaren Anders Ågård.

Han har varit ansvarig för att ta fram etiska riktlinjer i ett samarbete mellan Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska HLR-rådet.

Tre fall lyfts fram där det bedöms kunna vara motiverat att besluta i förväg om att avstå från HLR.

Det första fallet är om patienten själv har uttryckt att hon eller han inte vill ha hjärt-lungräddning. Patienten ska vara beslutsförmögen och önskemål om att HLR inte ska ske bör finnas dokumenterade.

Det andra fallet är om läkaren på medicinska grunder bedömer att HLR bör avstås för att utsikterna att återställa cirkulation och andning bedöms som minimala.

Ett tredje skäl är om läkaren bedömer att HLR ”inte är till gagn” för patienten. Bedömningen ska utgå från patientens perspektiv och baseras på en noggrann individuell bedömning.

Riskerar det inte att bli väldigt godtyckligt när läkaren ska bedöma om hjärt-lungräddning är till gagn för patienten?

– Vi vill ständigt betona patientsamtalet och respekt för patientens vilja, men i praktiken går det inte alltid att veta vad patienten vill. Verkligheten är sådan att många av de här besluten måste tas då patienten inte förstår vad beslutet gäller eller inte vill vara delaktig i det, säger Anders Ågård.

En anledning till att riktlinjerna tagits fram är att uppnå större öppenhet.

– Det har varit löpsedlar om läkarnas hemliga dödskoder. För att få samhällets förtroende är det viktigt att vi är transparenta i den här frågan, säger Anders Ågård.

Han anser att vårdpersonal kan tala mer både med patienter och med varandra om beslut om hjärt-lungräddning. Han betonar också att det är viktigt att dokumentera varför ett beslut om att inte genomföra hjärt-lungräddning fattas.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev