Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Nya riktlinjer ska styra upp eftervården för hjärtstoppsöverlevare

Publicerad: 17 april 2013, 13:37

Inte ens hälften av landets sjukhus har tydliga instruktioner för hur patienterna som överlever ett hjärtstopp egentligen ska följas upp.


En arbetsgrupp inom det nationella HLR-rådet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, håller på med att ta fram riktlinjer för att vården bättre ska kunna möta behoven hos patienter och anhöriga.

Ingen vet riktigt vad patienter som har överlevt ett hjärtstopp har för livskvalitet. Olika studier har visat olika resultat. Det framkom under ett symposium under Kardiovaskulära vårmötet i Göteborg.

Depression, oro och existentiell ångest kan ge kvardröjande besvär hos patienterna, liksom kognitiv nedsättning om hjärnan drabbades av syrebrist under hjärtstoppet.

–  Mina preliminära data visar att det framför allt är oro och ångest som kan bita sig fast. En fjärdedel har posttraumatisk stress, säger Åsa Axelsson, sjuksköterska och universitetslektor som följer överlevande hjärtstoppspatienter i Västra Götaland.

Hon tillägger att oron bottnar i en rädsla för att drabbas av nytt hjärtstopp.

Johan Isralesson, HLR-samordnare på hjärtsektionen vid Länssjukhuset i Kalmar, berättade om en kommande studie i Svenska hjärt-lungräddningsregistret där patienterna ska få skatta sin hälsa några månader efter hjärtstoppet. Syftet är att få en klarare bild av patienternas behov.

Många sjukhus saknar i dag runtiner för hur överlevarna ska hanteras i eftervården, och hur och när de ska remitteras till psykolog, neurolog eller annan specialistläkare.

I en undersökning från HLR-rådet tidigare i år svarade nästan var tredje (32 procent)  HLR-organisatör att hans eller hennes sjukhus saknar sådana rutiner. 17 procent uppgav att det "delvis" fanns rutiner och 5 procent visste inte.

I undersökningen deltog 59 av 74 sjukhus.

Johan Israelsson håller i trådarna för en studie som ska visa om hälsostödjande familjesamtal med specialutbildad sjuksköterska kan förbättra livskvaliteten i patientgruppen.

– Vi vet extremt lite om vad de här patienterna behöver för stöd. Vi behöver helt klart skaffa oss mer kunskap, säger han.

Varje år överlever cirka 1 300 personer ett hjärtstopp, antingen på eller utanför sjukhus.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News