Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Nya rön minskar behovet av synkontroll av diabetiker

Publicerad: 1 april 2003, 11:01

Ögonundersökningar av diabetiker kan ske mer sällan än hittills, om patienten är i början av sjukdomsförloppet. Ny kunskap och ändrade kriterier för diabetes, gör att vissa kliniker har förlängt intervallet mellan undersökningarna.


Diabetesrelaterad retinopati är den vanligaste orsaken till förvärvad blindhet i Sverige, före 65 års ålder.  Genom att fotografera ögonbottnen kan sjukliga förändringar i form av läckande och nybildade blodkärl i näthinnan upptäckas. Sker detta tidigt kan läckaget tätas och tillväxt av nya kärl hejdas med hjälp av laser. På så sätt hejdas också synförsämringen.   Detta är bakgrunden till att alla diabetssjuka kallas till ögonbottenfotografering med vissa tidsintervall. Enligt de nationella riktlinjerna för diabetes bör alla med typ 1-diabetes kallas minst vartannat år från tio års ålder.   Typ 2-diabetikern bör ögonfotograferas i samband med att diagnosen ställs samt vartannat år om inga förändringar konstateras, annars oftare.  Sänkt gräns gav fler diabetiker  Under slutet av 1990-talet sänktes gränsen för vad som definieras som typ 2-diabetes.  Tidigare var gränsen ett fasteblodsocker på 6,7 mmol per liter. I dag är den 6,1 mmol per liter. Detta innebär att antalet diabetiker har ökat med cirka 10 procent, och fler dras in i en screening för ögonsjukdom.  I slutet av januari i år publicerades en brittisk studie i The Lancet (se ruta uppe till höger på denna sida). Där rekommenderar de brittiska forskarna att synundersökningar bara görs vart tredje år på dem som inte har förändringar som kan klassas som retinopati.  Praxis i Sverige ser olika ut i olika delar av landet. Det finns de ögonkliniker som kallar alla patienter vartannat år. Men det finns också exempel på att bristande kommunikation mellan behandlande läkare och ögonkliniken gjort att upp till 30 procent av patienterna inte kommer i tid till undersökningen. Så var det för några år sedan vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö, innan rutinerna ändrades.  - I dag kallar vi patienterna direkt från ögonkliniken. Tidigare låg initiativet hos behandlande läkare.  Vi har också differentierat våra kallelser beroende på hur långt patienten har kommit i sin sjukdom, säger professor Elisabet Agardh vid ögonkliniken på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.  De typ 2-diabetiker som behandlas med enbart kostomläggning, och som har en välkontrollerad blodsockernivå, kallas bara vart fjärde år till ögonundersökning.  Inga missade patienter  - Vi har inte haft något fall där vi missat behandlingskrävande retinopati på grund av denna ändring, säger Elisabet Agardh.  Vid Universitetssjukhuset Örebro, där man 1982 var först i landet med regelbundna ögonbottenundersökningar av diabetessjuka, har man en liknande policy. Alla typ 2-diabetiker som klarar sig med enbart kostbehandling kallas bara vart femte år till ögonundersökning.  - Vid en uppföljning jag gjorde av 1500 patienter visade det sig att inte en enda hade utvecklat behandlingskrävande retinopati i mellantiden, säger Ingrid Johansson, klinikchef vid ögonkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.  Hon menar att det även skulle vara intressant att se om patienter med en tablettkontrollerad diabetes, de som inte behöver insulin, också kan klara sig med längre intervall mellan undersökningarna.  Elisabet Agardh menar att det finns andra riskmarkörer att ta hänsyn till, exempelvis hur lång tid patienten haft sin diabetes, om de behöver insulin, hur väl kontrollerad deras blodsockernivå i form av HbA1c är, och hur patientens blodtryck ligger.  Alla dessa parametrar kan teoretiskt ligga till grund för en mer individualiserad screening av diabetikers ögonförändringar.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev