Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hjärta-kärl

Nya studier om stentar rubbar inte kärlkirurgins plats

Publicerad: 23 februari 2016, 07:13

Ett vidgande nät i halspulsådern var inte sämre än operation för att hindra hjärt-kärlhändelser och död, enligt två nya randomiserade studier i New England Journal of Medicine. Men betydelsen för svenskt bekommande är tveksam, anser en expert.


(Artikeln uppdaterad med mer detaljerade data den 7 mars 2016.)

– Resultaten visar att stent inte var sämre än operation. Men jag tycker inte det bäddar för att vi ska använda stentar i större utsträckning eftersom svensk kärlkirurgi står sig väldigt bra ur ett internationellt perspektiv. Till skillnad från de amerikanska studierna opererar vi få symtomfria patienter, ändå var risken för komplikationer inom 30 dagar efter ingreppen endast 2,5 procent i Sverige under 2014. Det är bra siffror, säger Thomas Troëng som är kärlkirurg på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

Olika ingrepp kan göras för att få bort riskfyllda förträngningar i halspulsådern, antingen genom en öppen operation, kallad endartärektomi, eller så vidgas kärlet med ett metallnät, en stent. Det sistnämnda är ett mindre ingrepp som inte kräver narkos.

I Sverige är kirurgi den överlägset vanligaste metoden vid förträngningar i halspulsådern och står för 96 procent av ingreppen.

– Anledningen är att öppen kirurgi leder till färre komplikationer och ett bättre resultat, jämfört med stentar. Att sätta in ett nätrör i kärlet görs snarare vid speciella förhållanden, exempelvis om patienten blivit strålad över halsen som kan försvåra ett snitt, säger Thomas Troëng.

De aktuella studierna jämförde öppen kirurgi med stent för att behandla en förträngd halspulsåder, och de indikerade ändå på liknande säkerhet mellan metoderna.

Resultaten från den ena studien visade att den sammanlagda risken för död, hjärtinfarkt och stroke under de första 30 dagarna efter ingreppet plus risken för stroke på samma sida av hjärnan under en uppföljningstid av tio år var 11,8 procent hos patienter som fått stent. Motsvarande siffra bland de som fått endartärektomi var 9,9 procent. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant.

Under de första 30 dagarna var risken för stroke och död 4,4 procent, bland dem som fått stent, jämfört med 2,3 procent bland dem som fått kirurgi. Motsvarande siffror för hjärtinfarkt var 1,1 och 2,3 procent. Dessa skillnader var statistiskt signifikanta.

Närmare hälften av studiedeltagarna var symtomfria och resterande hade kliniska tecken på förträngningar i halspulsådern, exempelvis att de fått en mindre stroke eller akut synnedsättning inom 180 dagar från studiens start.

Den andra studien undersökte hade samma primära utfallsmått, men patienterna som alla var symtomfria följdes i bara ett år. Risken för att en deltagarna drabbats av en händelse var 3,8 procent hos gruppen med stent medan motsvarande siffra låg på 3,4 procent för dem som gjort en endartärektomi. Det fanns inte heller någon skillnad mellan grupperna i överlevnad efter en femårsperiod.

Läs mer i abstract:

Thomas Brott med flera. Long term results of stenting versus endarterectomy for carotid-artery stenosis. The New England Journal of Medicine, publicerad online den 18 februari 2016. Doi: 10.1056/NEJMoa1505215.
Kenneth Rosenfield med flera. Randomized trial of stent versus surgery for asymptomatic caritud stenosis. The New England Journal of Medicine, publicerad online den 17 februari 2016. Doi: 10.1056/NEJMoa1515706

Läs editorial här (kräver inlogg).

Relaterat material

Nya resultat stödjer att åtgärda flera kranskärl vid hjärtinfarkt

Ny studie: Fler kranskärl bör åtgärdas vid infarkt

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev