Östergötland bäst i landet på diabetesvård

Det visar den årsrapport från Nationella diabetesregistret som överlämnas till Socialstyrelsen i dag, onsdag den 27 september. För första gången presenteras skillnaderna i diabetesvården på landstingsnivå. De olika landstingen har också fått poäng beroende på hur väl de når olika behandlingsmål.

Sammanställningen visar att Östergötland kammar hem 36 poäng av 48 möjliga. Region Skåne är tvåa med 33 poäng och trea är Landstinget Kronoberg med 30.

- Diabetesvården i Östergötland förtjänar att lyftas upp av flera anledningar, säger Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare och överläkare vid medicinkliniken, sektionen för diabetes, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg.

Rapporten gäller 2005 och visar stora skillnader i diabetesvården mellan olika landsting. Till exempel når bara 8 procent av typ1-diabetikerna på Gotland behandlingsmålet för blodsockerhalten, vilket är betydligt sämre än riksgenomsnittet.
- Bra blodsockerkontroll är extremt viktigt, säger Soffia Gudbjörnsdottir.

Jönköping sämst av de jämförda
Men diabetes är en mångfacetterad sjukdom där behandlingsresultatet kan beräknas med hjälp av många olika mått. Vid poängsättningen av landstingen utgick Soffia Gudbjörnsdottir och hennes kollegor från åtta indikatorer - fyra riskfaktorer, två komplikationer och två processmått som gav två, ett eller noll poäng vardera.

Riskfaktorerna var blodsocker, systoliskt blodtryck, totalkolesterol och antal icke-rökare. Komplikationerna var amputation ovan fotled och diabetisk nefropati. Processmåtten var kontroll av ögonbotten de senaste två åren och kontroll av fotstatus senaste året.

Patienterna delades upp i olika grupper för att skilja på typ 1- och typ 2-diabetiker och om behandlingsresultaten rapporterats in från primärvården eller en medicinklinik. Sedan poängsattes de olika landstingen baserat på andel uppnådda mål i ett landsting jämfört med riket som helhet.

Sist kom Jönköping med 22 poäng. Därmed inte sagt att Jönköping har den sämsta diabetesvården i landet. Detta eftersom bara de landsting eller regioner som hade rapporterat in minst 40 procent av antalet diabetiker i respektive landsting fick vara med i jämförelsen.

- Det gör att vi inte kan säga hur vården av diabetiker i de andra landstingen är jämfört med landet i övrigt. Därför blir det meningslöst att ha med dem i jämförelsen, säger Soffia Gudbjörnsdottir.

Dålig rapportering på många håll
Forskarna räknar med att runt 4 procent av invånarna har en diagnostiserad diabetes. Det gör att det går att uppskatta hur många dia­betiker respektive landsting borde ha.
De landsting som rapporterade in sämst var Stockholm, Västmanland, Västernorrland och Norrbotten. Inget av dem hade en täckningsgrad på över 20 procent. Norrbotten rapporterade bara in 12,5 procent av antalet uppskattade diabetiker i länet, mot Östergötlands 85 procent.

Enligt Soffia Gudbjörnsdottir är täckningsgraden viktig, inte bara för registrets legitimitet utan även för det faktiska resultatet.
- Täckningsgraden går lite hand i hand med behandlingsresultaten. Vi har märkt att de landsting där huvudmännen visar intresse för registret också är landsting som arbetar mest aktivt för att förbättra resultaten.

Men Soffia Gudbjörnsdottir är ändå mycket nöjd med årets resultat, behandlingen har förbättrats avsevärt de senaste åren.
Samtidigt medger hon att det är svårt att jämföra diabetesvården, framför allt mellan olika landsting.
- Till exempel har medicinmottagningarna olika uppdrag när det gäller vården av typ 2-diabetiker. Landsting med större andel personer med långvarig sjukdom och mer komplicerad sjukdom kan förväntas få "sämre" resultat utan att det avspeglar sämre kvalitet.